Ny teknik kan rädda fler stroke-patienter

2015-12-18 11:54 Linda Nohrstedt  
Med hjälp av en svag ström genom hjärnan kan forskarna se om patienten har drabbats av stroke. Metoden kallas för bioimpedans, det vill säga mätning av elektriskt motstånd på biologisk materia. Foto: KTH

Genom att mäta det elektriska motståndet i hjärnan kan man avgöra vilken typ av stroke en patient har drabbats av och sätta in behandling tidigt. Det är förhoppningen efter nya forskningsresultat från KTH.

Varje år drabbas omkring 30 000 personer i Sverige av stroke. Det är dessutom den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.

Ju tidigare en stroke-patient får behandling, desto bättre är framtidsutsikterna.

– I dag kan det ta timmar från det att patienten har fått en stroke till dess att man via röntgen kan se om det är en blodpropp eller hjärnblödning. Ju längre tid som går, desto större del av hjärnan går förlorad, säger Fernando Seoane, docent i medicinsk teknik på KTH, i ett pressmeddelande.

Ett internationellt forskningsprojekt ägnar sig därför åt att försöka få fram utrustning som på ett tidigt stadium, helst redan i ambulansen, avgöra om patienten har drabbats av en stroke.

– Detta skulle definitivt avföra stroke som en av de tre största dödsorsakerna världen över, säger Fernando Seoane.

KTH-doktoranden Sayed Reza Atefi har i kliniska tester låtit sända en svag ström genom hjärnan hos flera patienter och mätt motståndet. Då har han sett att en stroke ändrar de elektriska egenskaperna hos hjärnvävnaden.

Förhoppningen är nu att mätmetoden också ska kunna användas i ett nytt instrument för att avgöra vilken typ av stroke, blödning eller propp, som patienten drabbats av.

– Det är det absolut viktigaste att veta i den akuta situationen. Är det en blödning kan man inte sätta in propplösande medicin, får då tar man livet av patienten, säger Kaj Lindecrantz, professor i medicinsk teknologi vid KTH.

Hittills verkar mätresultaten vara lovande. Den generella tendensen är att en blödning skapar ett mindre elektriskt motstånd i hjärnvävnaden medan en propp ger ett större motstånd. Men Kaj Lindecrantz poängterar att mer studier måste göras för att säkerställa sambandet för olika typer av frekvenser och olika placeringar av hjärnskadorna.

Mätmetoden kan också vara värdefull när det gäller att övervaka patienter som har drabbats av en mindre propp som har försvunnit av sig själv. För den typen av patienter är det sannolikt att en större propp inträffar under den efterföljande veckan.

– Då kan man ganska enkelt sätta ett par elektroder på skallen och övervaka dem dygnet runt, eftersom det är speciellt viktigt med övervakning när de sover, berättar han.

Planen är nu att KTH-forskarna ska gå vidare med tester på patienter med akut stroke för att verifiera mätmetoden.

Förutom KTH ingår även Karolinska sjukhuset, Karolinska institutet, Högskolan i Borås, Harvarduniversitetet och General Hospital i Massachusetts i projektet.

 

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

 

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt