Experten dömer ut Bergmans dna-test

2011-05-31 23:00 Monica Kleja  
Gunilla Holmlund

Nyheten att Ingmar Bergmans mamma Karin sannolikt inte var regissörens biologiska mor slog ner som en bomb i förra veckan. Nu kan Ny Teknik avslöja att beviset - dna-analys av ett frimärke - inte håller.

<p>En stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter berättade att Rättsmedicinalverkets dna-undersökning av två frimärken på brev från Ingmar Bergman visade att han inte var släkt med sin systerdotter Veronica Ralston. </p> <p>Därmed kunde regissörens mamma, Karin Bergman, inte vara Ingmars biologiska mor. Nyheten spreds som en löpeld över hela världen. Enligt Dagens Nyheter hade två frimärken, från olika tidsperioder i Bergmans liv, analyserats. Om dessa bar spår av samma DNA vore det högst troligt att Bergman själv hade slickat på dem. Och därmed skulle en DNA-jämförelse med Veronica Ralston vara bevis för om hon var släkt med den världsberömde regissören. </p> <p>- Vi utgick från saliv på två frimärken. Men det ena gick inte att använda i den slutliga tekniska analysen, säger Gunilla Holmlund, docent i rättsgenetik vid Rättsmedicinalverket i Linköping, som utfört analysen på uppdrag av Veronica Ralston.</p> <p>Frimärket var klistrat på ett brev som Ingmar Bergman skrev 1951. Men någon annan kan ha slickat på frimärket. Därmed faller det viktigaste beviset för att Karin Bergman inte skulle ha varit biologisk mor till Ingmar.</p> <p>- Man kan inte säkert säga att saliven på frimärket är Ingmar Bergmans, säger Gunilla Holmlund.</p> <p>- Problemet här är bevisbördan, vi hade behövt analysera fler frimärken.</p> <p>Den typ av analys som myndigheten gjort är en så kallad mitokondrienalays och visar släktkopplingen på mödernet. Ingmar Bergman och Veronica Ralston skulle ha haft lika mitokondrie-dna om Bergmans biologiska mor också var Veronicas mormor. Den som slickade på det undersökta frimärket hade dock ett annat mitokondrie-dna.</p> <p>- Det var så stora skillnader att de inte kan ha varit släkt, säger Gunilla Holmlund. </p> <p>Eftersom det inte var fastställt vem som slickat på frimärken valde Rättsmedicinalverket ut två frimärken från två olika tidpunkter, ett från 1935 och ett från 1951. Sedan visade det sig att provet från 1935 inte gick att använda. </p> <p>- Det kan ha funnits för lite dna, eller så var det trasigt eller så träffade man på bakteriellt dna.</p>

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt