Hur Sverige blev rött

2004-10-01 14:32 Kaianders Sempler  

Finns något svenskare än den röda stugan med vita knutar? Men från början var den röda färgen bara till för att få träbyggnaderna att se ut som om de var av dyrt tegel, säger byggnadshistoriker.

Egentligen börjar vår älskade svenska rödfärgs historia redan på 1300-talet, och då som bluff och lurendrejeri. Nybyggda eller tidigare vitkalkade stenkyrkor putsades om med röd kalkfärg för att det skulle se ut som tegel. Man ville de skulle likna de praktfulla gotiska katedralerna.

Lurendrejeriet fortsatte när Johan III gav order om att taken på Stockholms slott skulle rödfärgas med hjälp av ”gruvkli” från Kopparberget i Falun. Kungen hade låtit vitkalka slottet Tre kronor för att det skulle likna ett renässanspalats, och nu ville han få taken att se ut som om de var av koppar. Men koppar var dyrt. även för en kung. Det var billigare att färga in taken med rödfärgspigment blandat med linolja, tran eller tjära.

Rödtjära blev snart ett vanligt sätt att behandla fjällpanelen på kyrktak och klockstaplar.

 

Så kom 1600-talet, med en febril byggverksamhet. Stormaktstidens uppkomlingar kunde inte få nog av herrgårdar och slott, och naturligtvis skulle de ha en ståndsmässig framtoning. Helst skulle de se ut som det nybyggda riddarhuset i Stockholm – präktigt tegel och med med pilastrar och omfattningar av sandsten. Men så mycket pengar hade sällan den nya adeln. Man fick nöja sig med trä, men försåg de knuttimrade herrgårdarna med rödfärgade fasader och infodrade och gråfärgade knutar för att ge ett mer burget intryck. Fönstersnickerierna färgades gärna blekgula för att betraktaren skulle få intrycket av att de var av dyr ek och inte bara simpel furu.

Vid 1700-talets mitt hade rödfärgen spritt sig till prästgårdarna, och hund­ra år senare till de större bondgårdarna runt om i landet.

 

Under en femtioårsperiod från 1800-talets mitt och fram till förra sekelskiftet kommer en formlig explosion av rött. Snart sagt var­enda gård rödfärgas. De grå knutarna och omfattningarna blir allt ljusare för att till slut målas vita. Den svenska stugan är född. En stuga som alltså i grund och botten försöker efterlikna Riddarhuset, ett holländskinspirerat tegelpalats i Gamla Stan i Stockholm.

 

Om allt detta och mycket mer kan man läsa i ett splitter nytt praktverk med titeln ”De röda husen” av kulturhistorikern Ralph Edenheim och  redaktören Margareta Kjellin. Fotografen Olle Norling har under två år rest runt i hela Sverige och dokumenterat röda hus av alla sorter under alla årstider. I boken finns finns ljuvliga fotografier på 140 olika rödmålade byggnader från hela Sverige. Här finns kvarnar, logar, slott, torp, broar, stall, tranformatorstationer, kyrkor, rådhus, gruvlavar, villor och Gud vet allt.

 

Den traditionella rödfärgen är en slamfärg. För att fästa på träet är pigmentet utrört i rågmjölsgröt. Ofta dessutom blandad med lite fett –  förr saltlake, numera linolja.

– Linoljan behövs för att färgen ska fästa ordentligt på hyvlat virke, säger Ralph Edenheim. Men på ohyvlad panel bör man egentligen använda oljefri färg. Alltför mycket linolja lägger sig som en gul hinna runt pigmentkornen och gör färgen mindre briljant. Färgen lyser bäst oljefri, men då kritar den å andra sidan också lättare.

Falu rödfärg AB, i dag en del av Stota Enso, tillverkar och säljer rödfärgs­pigment till en rad olika färgfabrikanter. Beroende på hur hårt man bränner pigmentet från de vittrande varphögarna vid koppargruvan kan man dessutom få olika färger. Falu rödfärgspigment säljs numera i fem kulörer: ockra, ljusröd, röd, brun och svart, även om den traditionella faluröda färgen fortfarande står för 99 procent av volymen.

Genom att blanda olika kulörer kan man få fram ytterligare nyanser. Falu rödfärgs återförsäljare i Chile, en herre vid namn Patricio Asenjo, skrev för några år sedan till huvudkontoret och meddelade att chilenarna skapat en splitter ny mossgrön nyans, Falu verde, genom att blanda Falu ockra med en smula Falu svart.

Tänk om den typiska svenska stugan hade varit mossgrön i stället för röd?

 

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS