Frågan i rubriken ställs av Gregory Willmot. Randall Munroe svarar:
Det här är en komplicerad fråga. Att veta det exakta antalet böcker som existerat
vid olika tidpunkter i historien är mycket svårt, på gränsen till omöjligt. När till
exempel biblioteket i Alexandria brann, gick en hel del skrifter förlorade* men
hur många de var är svårt att veta säkert. Några uppskattningar sträcker sig från
40 000 till 532 800 böcker och skriftrullar. Andra forskare anser att dessa siffror
är osannolika åt det ena eller andra hållet.
Forskarna Eltjo Buringh och Jan Luiten van Zanden använde forntida förteckningar över böcker för att få fram statistik över hur många böcker (eller
manuskript) som publicerats årligen i olika länder. Enligt deras siffror passerade
publiceringshastigheten på de brittiska öarna troligen ett manuskript per dag
runt år 1075 e.Kr.
De flesta av manuskripten som publicerades 1075 var inte på engelska, eller
ens de varianter av engelska som var vanliga vid den tiden. År 1075 skrevs litteratur i Storbritannien oftast på någon form av latin eller franska, även på ställen
där fornengelska oftast talades på gatan.
Canterburysägnerna (skrivna i slutet av 1300-talet) blev en del av rörelsen
mot engelska som ett litterärt språk. Även om de är tekniskt sett är på engelska,
är de inte helt lätta att läsa med moderna ögon:
(Om min engelskalärare i 9:an råkar läsa detta: Oroa dig inte, jag skämtar bara.
Jag förstår vartenda dugg.)
* Å andra sidan blev förmodligen många egyptiska läsare själaglada över att slippa
förseningsavgifterna.
Även om vi skulle veta hur många manuskript som publicerades varje år
måste vi också veta hur lång tid det tar att läsa ett manuskript för att kunna
svara på Gregorys fråga.
Istället för att försöka räkna ut hur långa alla förlorade böcker och kodexar
var, kan vi ta ett steg tillbaka och se saker och ting i ett lite större sammanhang.
Det tog Tolkien 11 år att skriva Sagan om ringen, vilket betyder att han skrev i
genomsnitt 125 ord per dag, eller mindre än 0,085 ord per minut. Harper Lee
skrev 100 000-ordsromanen Dödssynden (To Kill a Mockingbird) på två och ett
halvt år, vilket i genomsnitt är 100 ord per dag eller 0,075 ord i minuten. Eftersom Dödssynden var hennes enda bok, snittade hon under denna period 0,002
ord per minut, eller ungefär tre ord per dag.
Vissa författare är betydligt raskare. Författaren Corín Tellado skrev tusentals kärleksromaner från mitten till slutet av 1900-talet och levererade ett bokmanus i veckan till sitt förlag. Under stora delar av sin karriär publicerade hon
en bra bit över en miljon ord per år, vilket gör att hon snittar två skrivna ord per
minut under större delen av sitt liv.
Det är rimligt att anta att författare förr i tiden också befann sig inom dessa
intervall. Du kan invända att det går mer än dubbelt så snabbt att skriva på ett
tangentbord jämfört med att skriva ett manus för hand. Men själva skrivandet
är inte det som tar tid för en författare. Om det var så, och Harper Lee snittade
70 ord i minuten, skulle hon blivit klar med Dödssynden på 24 timmar.
Att skrivhastigheten varierar så mycket beror på att ”flaskhalsen” i författandet
är hur snabbt våra hjärnor kan planera, producera och redigera berättelser. Denna ”berättarhastighet” har förmodligen förändrats mycket mindre över tiden än
vad vår fysiska skrivhastighet har.
Med den här metoden får vi ett mycket bättre sätt att uppskatta när antalet
böcker blev för stort att läsa. Om den genomsnittliga författaren ligger någonstans mellan Harper Lee och Corín Tellado i fart, producerar hen sisådär 0,05
ord per minut under sin livstid.
En genomsnittlig människa läser 200 till 300 ord i minuten. Om du skulle
läsa 16 timmar om dagen i en takt av 300 ord per minut, skulle du kunna hänga
med i en värld där det fanns 100 000 Harper Lee:ar eller 200 Corín Tellado:ar.
Om vi tror att en författare kan skriva någonstans mellan 0,1 och 1 ord per
minut under sina aktiva perioder, så kanske en mycket dedikerad läsare kan
hålla jämna steg med 500–1 000 aktiva författare. Så svaret på Gregorys fråga
– den tidpunkt då det fanns för många engelska böcker att läsa under en livstid
– ligger någon gång innan antalet engelska författare nådde några hundra. Vid
det laget blev det omöjligt att hinna läsa ikapp.
Tidningen Seed uppskattar att det totala antalet författare var så många
runt år 1500, och antalet författare har ökat snabbt sedan dess. Antalet engelska författare passerade denna tröskel kort därefter, runt Shakespeares tid, och
det totala antalet böcker på engelska passerade troligen gränsen för att kunna
läsas under ett liv någon gång i slutet av 1500-talet.
På goodreads.com/book/random kan du få halvslumpade boktips på böcker att läsa. Min lista såg ut så här:
● School Decentralization in the Context of Globalizing Governance:
International Comparison of Grassroots Responses, av Holger Daun ● Powołanie (Dragon Age #2), av David Gaider
● An Introduction to Vegetation Analysis: Principles, Practice and Interpretation, av David R. Causton
● AACN Essentials of Critical-Care Nursing Pocket Handbook, av
Marianne Chulay
● National righteousness and national sin: the substance of a discourse
delivered in the Presbyterian church of South Salem, Westchester co.,
N.Y., November 20, 1856, av Aaron Ladner Lindsley
● Phantom of the Auditorium (Goosebumps #24), R. L. Stine
● High Court #153; Case Summaries on Debtors and Creditors-Keyed to
Warren, av Dana L. Blatt
● Suddenly No More Time, av Emil Gaverluk
Hittills har jag läst … Goosebumps-boken.
För att ta mig genom resten, kanske jag behöver skaffa hjälp.
