Svenska astronautforskningen: Är det stressigt i rymden?

Det har gått väldigt snabbt för Marcus Wandt. I november 2022 valdes han till reservastronaut, kort därefter blev han utvald till den Europeiska rymdorganisationen Esas första projektastronaut. Och i januari 2024 ska han till den internationella rymdstationen ISS.

Väl där kommer schemat att vara tajt. Marcus Wandt har tidigare berättat för Ny Teknik att man på ISS har som en tidslinje som jagar en hela vistelsen. Under sina två veckor i rymden har han 82 timmars inplanerat arbete med ett 30-tal olika internationella experiment.

– Som projektastronaut för Esa kommer Marcus att göra många Esa-experiment. Dessa väljs från öppna utlysningar av Esa och utvärderas på vetenskapliga meriter. De flesta är redan pågående, sade Kristine Dannenberg, forskningshandläggare på Rymdstyrelsen, under en presskonferens anordnad av Axiom Space.

Amerikanska Axiom Space är det privata bolag som står för resan till ISS. Men raket och rymdkapsel står Elon Musks Spacex för. Marcus Wandt flyger upp som representant för Esa och Sverige.

Bland den forskning som ska genomföras på stationen är två av experimenten svenska. Då själva resan blev spikad ganska nyligen, i alla fall med tanke på planeringsarbetet som behövs för just resor till rymden, så sattes vissa krav på de svenska forskningsbidragen.

– Vi gjorde en utlysning för idéer för experiment som inte krävde någon utveckling av ny hårdvara. Om du väljer ett experiment i maj kan du inte bygga och kvalitetstesta en nyttolast till en flygning i november. Då var flygningen ursprungligen planerad, sade Kristine Dannenberg på presskonferensen.

Stamceller och arkitektur

Utlysningen för svenska experiment gick ut den 8 maj, och den sista ansökningsdagen var den 23 samma månad. Enligt Kristine Dannenberg genomfördes arbetet som vanligt, men möjligen lite via ett ”snabbspår”. Hon berättade också att det inte heller kom in “hundratals med förslag” på grund av den korta utlysningsperioden och de övriga kraven.

– Bidragen utvärderades av den svenska rymdstyrelsen och medlemmar av dess rådgivande forskningskommitté. Ett av experimenten har redan flugits med en sondraket från Esrange, för den flygningen valdes det ut av Esa. Så den vetenskapliga kvalitén var redan utvärderad, sade hon på presskonferensen.

Vid Esrange flygs sondraketer som ger experiment kortare stunder i mikrogravitation, runt sex minuter. Marcus Wandt ska vara på ISS i två veckor.

Experimentet som redan flugit med en sondraket vid Esrange handlar om stamcellsforskning och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet.

– Vår förhoppning är att Marcus experiment ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med stamcellsforskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova i ett pressmeddelande. 

Det andra svenska experimentet har däremot inte flugit tidigare. Det heter Orbital Architecture och där kommer forskarna att analysera stress, kognitiv prestanda, hjärtaktivitet och rörelser hos Marcus Wandt. Data insamlad från när han befinner sig i rymdstationens olika delar ska jämföras för att kunna utforma bättre stationer i framtiden.

– Experimentet som Marcus utför kommer att ge oss kunskap om hur vi med hjälp av design kan minska stress och öka astronauters kognitiva förmåga i rymden. Forskningsresultaten kan inte bara bidra till bättre livsmiljö för framtida astronauter utan även överföras till extrema miljöer på jorden, som till exempel på ubåtar, arktiska forskningsstationer och off shore-plattformar, säger forskaren Michail Magkos i pressmeddelandet. 

LÄS MER:

Svenska astronauten blir ”försöksperson” i rymden

Därför är Saab med och betalar när en svensk ska ut i rymden

Svensk industrijätte vill ta första kommersiella spadtaget på månen