Svk: Så stor är risken att elkunder kopplas bort

2021-02-11 06:00  

När elen inte räcker till kan strömmen avsiktligt slås av hos elkunder. Risken för det har ökat i Sverige på senare år – men hur mycket råder det delade meningar om.

I varje sekund måste elproduktion och elanvändning matcha varandra. Lika mycket el som används måste också produceras.

Köldknäppen i februari har skapat ett ansträngt läge i det svenska elsystemet. Under onsdagförmiddagen låg elbehovet på drygt 25 GW under ett par timmar. Det är högt, om än inget rekord.

Under de senare åren har effektbalansen i Sverige försämrats. Det beror på att planerbar elproduktion som kärnkraft har avvecklats medan väderberoende vindkraft har byggts ut. Därmed ökar risken för att det inte finns tillräckligt med el vid vissa enskilda tillfällen.

Foto: Uniper

Men den systemansvariga myndigheten Svenska kraftnät har några ess i rockärmen att ta till. Den första åtgärden är att dra igång effektreserven, som utgörs av det oljeeldade Karlshamnsverket.

Verket kan som mest bistå med 562 MW i den avtalade effektreserven. I förra veckan beordrade Svenska kraftnät att verket skulle starta, men producera el på låg effekt, 40 MW.

– Det handlade mest om beredskapsdrift för att snabbt kunna gå upp vid behov, säger Torbjörn Larsson, presschef på Uniper som äger Karlshamnsverket.

Totalt var verket igång ungefär åtta timmar under den 4 och 5 februari. Den här veckan ligger verket i beredskap, vilket betyder att det kan dra igång inom två timmar.

Men det finns ytterligare en åtgärd som Svenska kraftnät kan ta till vid effektbrist. Det kallas för frånkoppling och innebär att elanvändare kopplas bort från elnätet. De drabbas alltså av ett avsiktligt strömavbrott.

Risken för frånkoppling har ökat

En sådan åtgärd vidtogs i Kalifornien sommaren 2020, när värmeböljan gjorde att luftkonditioneringen gick för fullt i bostäder och kontor. Elbehovet ökade och till slut beordrades tillfällig frånkoppling. Cirka 400 000 elkunder blev av med strömmen under några timmar.

I Sverige har Svenska kraftnät hittills aldrig behövt ta till den åtgärden. Men risken för att det ska inträffa ökar.

Den europeiska stamnätsorganisationen ENTSO-E gör varje år en bedömning av hur stor risken är för att frånkoppling ska behövas på grund av effektbrist. Längre tillbaka har det inte funnits någon sådan mätbar risk i Sverige.

Men rapporten från 2019 landar i slutsatsen att södra Sverige riskerar att drabbas av frånkoppling under 1,7 timmar under 2021.

– Men det värdet tror vi ligger lite för högt. En av de fem beräkningsmodellerna som ENTSO-E har använt underskattar flexibiliteten hos den nordiska vattenkraften, säger Svenska kraftnäts systemanalytiker Erik Böhlmark.

”Olkiluoto 3 hjälper upp effektbalansen i hela Norden”

Svenska kraftnät har gjort egna beräkningar för risken för frånkoppling. Resultatet visar att risken finns under 0,2 timmar, alltså 12 minuter, under 2021 för mellersta och södra Sverige (elområde 3 och 4).

För åren 2022 till 2025 landar risken på mindre 0,1 timme, alltså under 6 minuter, per år för södra och mellersta Sverige.

– Anledningen till att risken går ner från 2022 är att vi får in det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland. Det hjälper upp effektbalansen i hela Norden, säger Erik Böhlmark.

Olkiluoto 3. Bilden är från 2016. Foto: TVO

Olkiluoto 3 har ju försenats i över tio år, vet man att det kommer igång nu då?

– Vi använder de officiella planerna i våra beräkningar. Mars 2022 var det vi använde som indata för när det skulle gå igång, säger Erik Böhlmark.

Så om Olkiluoto 3 inte går igång under 2022 är risken för frånkoppling i södra och mellersta Sverige 0,2 timmar även för det året?

– Ja det är ett rimligt antagande, säger Erik Böhlmark.

Foto: Alamy

Om en sådan frånkoppling genomförs, vilka skulle drabbas?

– Det skulle göras i de elområde där behovet finns, så alltså i mellersta och södra Sverige, säger Erik Böhlmark.

Skulle vanliga privatbostäder kunna drabbas?

– Jag kan inte svara exakt för hur en sådan procedur skulle gå till men man vill koppla bort där det bara finns elförbrukning och ingen elproduktion, säger Erik Böhlmark.

Hur omfattande skulle en sådan frånkoppling kunna bli?

– Storleksordningen är några hundra megawatt, så motsvarande en stad i Uppsalas storlek, säger Erik Böhlmark.

Snö på ledningar. Foto: Marit Hommedal/TT

Förra veckan var det kallt och vindstilla, men ändå var frånkoppling inte aktuellt?

– Nej det krävs en kombination av omständigheter. Det krävs att det sker något avbrott också, i ett kärnkraftverk eller i en importförbindelse, för att man ska hamna i en sådan situation. Det räcker inte med att det är kallt och vindstilla, säger Erik Böhlmark.

Vad tror du själv, kommer vi att hamna i ett läge med effektbrist där frånkoppling är nödvändig?

– Jag håller det inte för osannolikt. Det finns en viss risk, men den är väldigt låg, säger Erik Böhlmark.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt