Svenska Opibus tar in 65 miljoner i investeringar

2021-11-02 15:29  

De ska massproducera sin elmotorcykel i Kenya. Nu har svenska Opibus dragit in investeringar på 65 miljoner kr. ”Vi siktar på att tillverka 20 000 motorcyklar 2023”, säger strategichefen till Ny Teknik.

Företaget grundades 2017 av ingenjörs- och ekonomistudenter vid Linköpings universitet. Tanken var att med en egenutvecklad drivlina elektrifiera Östafrikas gamla safarifordon.

I dag har Opibus 100 anställda i Kenya, och kunder i sex afrikanska länder. Vid fabriken i Nairobi konverteras fordon som Jeepar och Toyota Land Cruiser, men även bussar. Till detta tillverkar man en helt egenutvecklad, robust elmotorcykel som är skräddarsydd för att passa den lokala marknaden.

Läs mer: Stående batteriet ska ge elbilar längre räckvidd

Runt hörnet väntar en tillverkning i stor skala, vilket blir möjligt tack vare att Opibus nu har dragit in investeringar på 65 miljoner kronor. Finansieringsrundan, som leddes av Silicon Valley-investerarna At One Venture, är den största hittills för elfordon i regionen. Av den totala summan kommer cirka en tredjedel i form av bidrag.

– De här pengarna kommer att användas för en uppskalning. Vi har nu satt upp en testproduktionstlina här i en fabrikslokal, och när den har blivit perfekt rullande så går vi till massproduktion. Vi siktar på att tillverka 20 000 motorcyklar 2023, säger Opibus strategichef Albin Wilson till Ny Teknik.

Leapfrogging

Maskiningenjören berättar att investerarna ser en jättestor potential i elektrifieringen av Afrika, som i flera avseenden kan gå smidigare än i Sverige. Exempelvis har Kenya skippat kreditkort och gått direkt från kontant till mobil betalning. Redan 2006 hade landet en Swish-liknande lösning på plats – och man gick direkt till mobiltelefoni utan att ha haft fasta linor.  

– Det kallas ju leapfrogging, och det är ju här vi tror att vi kan passa in – för vi blir fordonstillverkaren i Afrika som hoppar över diesel- eller bensinfordon, säger Albin Wilson.

Nästa år får Nairobi sin första snabbladdare, avsedd för Opibus elkonverterade bussar. Foto: Opibus

Företaget levererar även tjänster inom energisystem och laddinfrastruktur. Nästa år får Kenya sin första snabbladdare, som levereras av ABB genom Opibus. Den är avsedd för bussarna.

Boende i Nairobi kan ladda sin motorcykel via ett vanligt AC-uttag, och faktum är att Kenyas energiproduktion redan är 86 procent förnyelsebar, med mycket vattenkraft, geotermal kraft och solenergi. Vilket gör landet till en utmärkt plats för att introducera elfordon. 

– Ute på landsbygden jobbar vi mycket med mini-grids. Vi implementerar små solcellsparker där man kan ta ut batteriet ur motorcykeln och ladda det med solenergi. Du får en helt förnyelsebar kedja och slipper att dra ut energiinfrastruktur till de här ställena, säger Albin.

Biligare än bensindrivna hojar

Ur ett svenskt perspektiv skulle utsläppsfria tvåhjulingar ge en liten inverkan på fordonsflottan i stort, men i Kenya och Afrika utgör motorcyklar ett verktyg i vardagen, bland annat används de som taxi. Hittills har svenskarna rullat ut 140 av sina elmotorcyklar, och ett starkt säljargument är att de kostar drygt 60 procent mindre i drift än bensindrivna, men inköpspriset måste sänkas.

De flesta av motorcykelns komponenter är kinesiska, bland annat batterierna. En typisk budgetmotorcykel med förbränningsmotor kostar lokalt omkring 12 000 kr, och Opibus tror att man kan nå det priset i mitten av nästa år, vilket skulle öppna för en tillverkning i masskala.

– Vi ser nu att våra komponentkostnader börjar komma ner till det priset, och batterierna är speciellt viktiga i och med att de utgör 60 procent av investeringen i ett elfordon. Så genom smart design med mycket lokala ingenjörer och mycket lokal tillverkning så tror vi att vi kan driva ner priserna för elfordon i Kenya och Afrika i stort, säger Albin Wilson.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt