Svensk metod underlättar hjärttransplantationer: ”Fantastiska resultat”

2020-11-05 08:04  

För första gången på 50 år har metoden för att förvara donatorhjärtan utvecklats. I stället för nedkylning förvaras hjärtat i en "hjärndödscocktail" av kokain och adrenalin. Efter operationer har patienterna inte upplevt några komplikationer. Nu ska den svenska metoden testas i flera andra länder.

Hjärttransplantationer är en av de svåraste ingreppen inom sjukvården och processen är kantad av hinder. Förutom att en hjärtsjuk person måste utredas noggrant för att kunna ta emot ett hjärta måste stunden slumpa sig så att ett en donator med lämpligt hjärta avlider vid rätt tillfälle.

Tiden från att ett hjärta opereras ut till att det opereras in är knapp och innefattar ofta en hel kedja där alltifrån flygplanstransport till kirurgteam står beredda. Fyra timmar är tiden som ett hjärta bedöms klara sig utanför kroppen. Därefter försämras chanserna för överlevnad hos mottagaren dramatiskt.

Sedan slutet på 1960-talet har förvaringsmetoden sett likadan ut i form av att hjärtan kyls ned och förvaras i en speciell lösning innan det tas emot av mottagaren. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en metod som tredubblar längden ett människohjärta kan förvaras utanför kroppen – från fyra till tolv timmar.

Grisfarm i Lund

Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet, har de senaste 15 åren ägnat sig åt att studera olika tekniker för att förvara donerade hjärtan. Han har, som han säger enda forskare i världen, haft tillgång till en stor anläggning med runt 500 grisar i Igelösa utanför Lund.

Läs mer: Ai förutspår risken för hjärt-kärlsjukdom – lika bra som experterna

Det var 2016 som han gjorde sitt stora genombrott genom att överge metoden med att kyla ned hjärtan. I stället lät han organet förvaras i en specialbyggd box, med en lösning av konstgjort blod, som skulle syresätta och göra att hjärtat inte svullnar.

– Tänk dig att du knyter din egen näve så den blir alldeles vit. När du slappnar av blir den alldeles röd igen. Så är hjärtat också, säger han.

Lösningen består av näringssubstanser och hormoner som stimulerar receptorer i hjärtat och håller det vid liv. I badet ingår adrenalin, noradrenalin och kokain. Stig Steen kallar det en "hjärndödscocktail". Många hjärtdonationer kan komma från personer som blivit hjärndöda, inte sällan efter en bilolycka, allvarlig huvudskada eller skottsår. När hjärnan slutar fungera påverkas även hjärtat negativt i ganska snabb takt.

"Kunde hållit en vecka"

För att bevisa att hjärtboxen och lösningen fungerade behövde forskarna genomföra en transplantation från grisar som varit hjärndöda i 24 timmar. Därefter skulle hjärtat bevaras i ytterligare 24 timmar och opereras in i ett nytt djur. För att vara säker på att hjärnstammen inte påverkade resultatet dekapiterades donationsgrisarna.

– De blev helt instabila. Men när vi satte in hjärncocktailen blev de 100 procent stabila och kunde ligga med det här och vi kunde ta ut hjärtat och fortsätta med samma hjärncocktail i 24 timmar till. Jag är säker på att vi kunde ha hållit det i en vecka om så är, säger Stig Steen.

Även mottagardjurens tillstånd var stabilt i 24 timmar efter att hjärtana opererats in. Studien publicerades för fyra år sedan i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Cardiovascular Journal och ledde till att Stig Steen fick etiskt tillstånd att genomföra en studie på människor i Sverige.

Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet, med sin förvaringslåda. Foto: Audrius Paskevicius

I den nya kliniska studien , som publicerades i somras i tidskriften Nature Communications, har metoden testats på sex människor där hjärtan legat i förvaringslådan i fyra timmar. Transplantationerna gjordes successivt, en efter en, för att kunna följa patienternas tillstånd och avbryta om något gick fel. Resultatet jämfördes med en kontrollgrupp på 25 personer som fått sina hjärtan inopererade enligt den traditionella metoden med nedkylning.

Efter ett halvår visade det sig att ingen av patienterna som fått transplantationer där hjärtat legat i förvaringslådan drabbats av några komplikationer. Tre personer som fått donatorhjärtan enligt den traditionella metoden hade drabbats av svåra komplikationer och fyra avlidit.

– Eftersom vi fått så fantastiskt goda resultat har vi fått nytt tillstånd att starta en randomiserad studie, säger Stig Steen och berättar att en av operationerna i den studien genomfördes under tisdagsnatten.

Stort intresse för metoden

Intresset för den nya förvaringsmetoden är stort. Forskare från Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien och Göteborg vill vara med på tåget. På grund av coronapandemin har forskningsutbytet försenats något men det finns ingenting som hindrar sjukhus från att tillämpa den nya metoden redan nu, säger Stig Steen.

Det har varit en lång process där granskare studerat förvaringsboxen i åtta månader och genomfört tester så att den klarar fall och kyla. Slutligen var det landstingets högste chef som gick i god för studien för "man vill ju inte riskera någon ny Macchiarini", som Stig Steen uttrycker det.

– Det tar sin lilla tid. Det har tagit 15 år men ingenting är lämnat åt slumpen, så vi kunde nästan på förhand säga att det här blir mycket bättre än det vi har nu. För när vi använde bevaringsmetoden som vi har i dag på kontrollgruppen dog ju alla grisar direkt. Hjärtan svullnade upp och kunde inte slå. Det är som natt och dag.

Vad tänker du om den här metoden, tror du att den kommer att användas över hela världen nu framöver?

– Ja, absolut. Vi har redan haft besök av sjukhuset utanför Hollywood som är finansierat av Barbra Streisand och han Steven Spielberg som opererar alla de här Hollywoodstjärnorna. De gör över 120 hjärttransplantationer varje år. De ska få starta med det här nu i USA.

32 personer i kö

Omkring 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt, som i sin allvarligaste form är den vanligaste orsaken till en hjärttransplantation. Antalet hjärttransplantationer i Sverige har fördubblats sedan 1989 och förra året genomfördes 60 stycken, enligt Hjärt-lugnfonden, som finansierat forskningen.

Men fortfarande är det 3 000 personer som dör i hjärtsvikt varje år, och hittills i år har fyra patienter avlidit i väntan på ett nytt hjärta. I oktober stod 32 personer i kö.

Hjärt-lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung säger att den ökade förvaringstiden kan bidra till att lösa en del av problemet med att hinna operera patienter. Man kan också vidga det geografiska området från var hjärtan hämtas ifrån.

– Det innebär att fler hjärtan kommer att kunna transplanteras. I dag avlider en del patienter i väntan på ett nytt hjärta.

Att metoden också verkar orsaka mindre komplikationer för patienterna är glädjande.

– Det är också fantastiska resultat som ökar livskvaliteten hos dem som har fått ett donerat hjärta med den här metoden. Så det är en väldigt viktig utveckling, säger Kristina Sparreljung.

Niklas Svahn/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt