Ståljätten letar plats för fossilfria demo-anläggningen

2020-06-01 16:57  

Jakten på det fossilfria stålet går vidare. Nu ska platsen för svenska demonstrationsanläggningen utses – ett bygge som tros kosta 15 miljarder kronor.

De tre storbolagen SSAB, LKAB och Vattenfall har slagit sig ihop för att ställa om den svenska stålindustrin. Förhoppningen är att en ny produktionsmetod ska minska Sveriges utsläpp av koldioxid med tio procent.

Idén är att använda vätgas för att dela upp järnmalm i järn och syre i stället för kol och koks. Processen kallas för direktreduktion.

En pilotanläggning håller på att byggas i Luleå för att testa metoden. Ett tillfälligt lager för vätgas förbereds också i ett bergrum.

"Vill börja leverera till marknaden 2026"

Direktreduktion med enbart vätgas har tidigare endast testats i småskaliga laboratorieexperiment. Testerna i pilotanläggningen måste ge svar på flera frågor, bland annat hur värme kan tillföras schaktugnen och hur järnsvampen som bildas i ugnen beter sig.

Läs mer: Vätgas värmer stålet i valsverket

Men redan innan pilotanläggningen är färdigbyggd tar de tre bolagen nästa steg. De har sett ut två möjliga platser för nästa bygge, demonstrationsanläggningen som ska visa att tekniken fungerar i industriskala, och planerar att inleda samråd inom kort.

Det handlar dels om Vitåfors industriområde i Gällivare kommun, där LKAB bedriver gruvverksamhet, dels om Svartös industriområde i Luleå, där SSAB har sitt stålverk.

– Vi vill börja planeringsfasen för demo-anläggningen nu för det kommer att ta väldigt lång tid innan vi kan börja bygga. Vi vill börja leverera fossilfria stålprodukter till marknaden 2026 så det krävs att vi börjar planeringsarbetet redan nu, säger Martin Pei, teknikchef på SSAB, till Ny Teknik.

Tio gånger så dyr som pilotanläggningen

Medan pilotanläggningen ska visa att tekniken fungerar i liten skala, så att den kan producera ett ton järn med direktreduktion per timme under några veckor åt gången, blir demonstrationsanläggningen betydligt större. Den ska klara att producera drygt en miljon ton järn per år. Det motsvarar ungefär hälften av kapaciteten hos SSAB: nuvarande masugn i Luleå.

– Det är ett mycket stort steg mellan pilot och demonstration. Pilotanläggningen byggs för avancerade tester men är ingen produktionsapparat. Demo-anläggningen som vi vill bygga är en halvstor anläggning som ska producera. Nästa steg blir det kritiska steget för uppskalningen, säger Martin Pei.

Läs mer: LKAB siktar på el för att bli koldioxidfri

Steget mellan pilotanläggning och demonstrationsanläggning är också dyrt. SSAB bedömer i dag att demo-anläggningen kommer att kosta upp emot tio gånger så mycket som pilotanläggningen. Med tanke på att pilotanläggningen går loss på drygt 1,5 miljard kronor kan alltså siffran för nästa steg landa på 15 miljarder kronor.

– Vi vet inte kostnaden exakt i dag, den beror på många faktorer. Men tio gånger pilotanläggningen är vad vi tror, säger Martin Pei.

Vill börja bygga om tre år

Han konstaterar att finansieringen till demonstrationsfasen blir mer komplicerad än pilotfasen att få ihop.

– Det krävs stöd i många aspekter. Vi hoppas att vi kan få en del stöd från den svenska regeringen och EU-kommissionen, men hur mycket vet vi inte än, säger Martin Pei.

Tror du att demo-anläggningen kommer att bli av?

– Det är vår förhoppning. Vi vill driva den här tekniska utvecklingen och har de rätta förutsättningarna. Det vore synd om vi skulle missa den här möjligheten, säger Martin Pei.

De tre bolagen hoppas kunna börja bygga demonstrationsanläggningen 2023 och ta den i drift 2025. Tanken är att den järnsvamp som produceras i demonstrationsanläggningen ska smältas i SSAB:s nya ljusbågsugn i Oxelösund och sedan säljas.

Pilotanläggningen i Luleå är snart färdigbyggd, just nu pågår slutmontage. Tanken är att testerna med direktreduktion ska komma igång efter sommaren.

Linda Nohrstedt

Mer om: SSAB LKAB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt