SSAB rustar sig för en fossilfri framtid

2019-04-11 06:00  

Planerna på fossilfritt stål har hittills mest varit teoretiska. Men om sex år stängs masugnarna i Oxelösund. Det kräver ombyggnader för miljarder.

SSAB:s produktionsområde i Oxelösund är enormt. Kronjuvelerna är förstås de två stora masugnarna som tornar upp sig dryga 60 meter över marken.

Men masugnarna rymmer både bolagets välsignelse och förbannelse. De utgör grunden i stålframställningen men ger också upphov till merparten av SSAB:s koldioxidutsläpp och gör att bolaget toppar listan över de enskilt största utsläpparna i Sverige.

En storslagen plan med namnet Hybrit har rullats ut för att ändra på den saken. Tillsammans med LKAB och Vattenfall planerar bolaget att använda grön vätgas för att dela upp järnmalmen i syre och järn. På så sätt ska användningen av kol och koks nästan upphöra helt. I stället för koldioxid som restprodukt från masugnarna bildas bara vatten.

En testanläggning är under uppbyggnad i Luleå för att testa processen i pilotskala. Men redan nu förbereds för omställningen i Oxelösund. Här ska masugnarna och koksverket stängas år 2025 eller 2026.

Läs mer: Så lång är vägen till fossilfritt stål

I stället ska en ny ljusbågsugn installeras. Det är en typ av ugn som drivs av el och är vanlig för att smälta stålskrot. I framtiden ska den kunna ta hand om det järn som produceras med vätgas.

– Vi stod inför ett vägval. Senast 2025 skulle vi behöva renovera masugnarna. Men då bygger vi in oss i ett fossilt produktionssätt. I stället tar vi de pengarna och bygger en ljusbågsugn, säger Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB.

Smälter 200 ton skrot i timmen

Ljusbågsugnen är en gigantisk pjäs som kommer att kunna smälta 200 ton skrot i timmen. Enligt SSAB blir den Sveriges största.

Men den behöver 200 MW från elnätet. SSAB konstaterade tidigt att en ny elledning skulle behöva byggas och att det var en av de kritiska punkterna för att omställningen skulle bli verklighet.

Alldeles nyligen fick bolaget besked av regionnätsägaren, Vattenfall Eldistribution, att en ny 130 kV-ledning planeras. Den kommer att dras från stamnätet till anläggningen och användas exklusivt av ljusbågsugnen.

– Det räcker för ljusbågsugnen, men ledningen kommer inte att kunna användas till något annat. Ljusbågsugnar ger upphov till flimmer på elnätet, de är bland det värsta du kan koppla in på elnätet, säger Niclas Westin, projektledare för omställningen i Oxelösund.

Han och kollegerna i Oxelösund är märkbart lättade över beskedet. Det gör att de slipper vänta på en process där regeringen måste besluta om en ny stamnätsledning ska dras till anläggningen.

Läs mer: Deras gröna satsning för klimatvärsting är långt borta

Det stålskrot som ska smältas här kan komma från nästan vilken stålanvändning som helst. Det kan vara från fartyg, containrar, broar eller hus. Ungefär 1,5 miljoner ton skrot behövs per år och ska främst importeras.

En del järn från masugnar behövs dock även framöver.

– Om man återvinner en bil kommer det att vara lite koppar och föroreningar kvar i skrotet, så vi kommer att behöva späda ut med jungfruligt järn som vi hämtar från masugnar till en början. Det kan vara allt mellan 0 och 50 procent järn som vi använder, säger Jacob Sandberg, platschef på Oxelösundsverket.

Vill att vätgas ska ersätta kolet

Vid masugn 4 råder en tryckande hetta. Råjärnet som tappas ut rinner som en lysande lavaström ner i torpedvagnen som väntar under golvet. Den senaste mätningen visade att råjärnet höll 1 476 grader. Järnpartiklar som oxiderar i luften sprätter som tomtebloss i luften.

Masugnen matas med kol och koks, men efter år 2035 hoppas bolagen i Hybrit-projektet att vätgas ska ersätta kolet. Då blir det i stället i schaktugnar som järnmalmen delas upp i järn och syre vid lägre temperatur än i masugnarna.

Processen kallas för direktreduktion och innebär att järnet inte smälter. I stället blir resultatet hårda och porösa järnkulor som kallas för järnsvamp. De måste sedan smältas i en ljusbågsugn så att flytande råjärn kan användas i ståltillverkningen.

Om Hybrit-planerna går i lås kan den smältningen ske i Oxelösunds ljusbågsugn. Då blir stålet som tillverkas här helt fossilfritt.

Läs mer: Så mycket ökar priset på bilen med fossilfritt stål

Men även efter 2035 räknar SSAB med att blanda in en del stålskrot i smältan så att det återvinns och blir nya stålprodukter.

Omställningen i Oxelösund medför flera utmaningar. Jacob Sandberg lyfter upp praktiska aspekter, som att få transporter, flöden och lager att fungera smidigt när råvaran byts ut från järnmalm till skrot.

– En stor utmaning blir att kunna producera dagens och morgondagens produkter när vi inte har dagens rena råjärn som råvara. Det blir väldigt mycket recepthantering, säger han.

Men omställningen i Oxelösund stannar inte vid en ny ljusbågsugn och en ny elledning. Anläggningen måste även byta energisystem.

”Vi ser naturgas som ett mellansteg”

I dag används den gas som bildas i masugn och koksverk som bränsle på olika sätt. Koksgasen går till att värma upp ämnesugnar och härdugnar. Masugnsgasen används i det lokala kraftverket som producerar el till anläggningen.

När masugnarna och koksverket stängs behövs ett nytt bränsle. SSAB har siktet inställt på naturgas. För att kunna ta emot tillräckligt mycket naturgas behövs en helt ny terminal i Oxelösunds hamn.

Naturgasen transporteras i flytande form, vilket innebär att den måste hållas nedkyld till minus 160 grader. Den cistern som byggs i hamnen måste därför isoleras väl och kommer i praktiken att fungera som en jättelik termos.

Läs mer: Regeringens expert: Då är svenska industrin fossilfri – och så ska det gå till

Längre fram hoppas SSAB kunna byta ut den fossila naturgasen till förnybar biogas.

– Vi vill gå mot biogas så fort den finns tillgänglig till någorlunda marknadsmässiga villkor. Vi ser naturgas som ett mellansteg, säger Thomas Hörnfeldt.

Omställningen i Oxelösund kräver flera nya miljötillstånd. Samråd har hållits med både allmänhet och myndigheter.

Exakt vad omställningen i Oxelösund kommer att kosta avslöjar inte SSAB. Men klart är att det rör sig om miljardbelopp.

– Och det är inte singularis på miljarden, säger Jacob Sandberg.

SSAB i Oxelösund siktar på skrot

SSAB:s stålverk i Oxelösund är det enda i Sverige med en hel produktionslinje från järnmalm till grovplåt. Här jobbar 2 100 personer.

Tidplanen för omställningen innebär att ljusbågsugnen tas i drift 2024, masugnar och koksverk stängs 2025 eller 2026.

Det innebär att ståltillverkningen ska vara skrotbaserad från 2025. Om Hybrit-planerna går i lås ska tillverkningen utgå från järnsvamp och skrot efter 2035.

SSAB:s mål är att vara helt fossilfri 2045.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt