Solceller längs järnväg – så stor är potentialen

2022-07-14 06:00  

Paneler med solceller som placeras på slipers mellan järnvägsräls genererar drygt 100 kW per kilometer räls. Det uppger företaget Bankset, som nyligen avslutade sina första tester och nu ska bygga längre sträckor.

Solcellsförsedda vägar är ingen nyhet – men det har sina utmaningar i form av högt slitage. En av världens allra första solscellsvägar gick helt enkelt sönder efter ett tag.

Däremot borde man kunna placera solceller mellan rälsen på järnvägarna – för där slits de inte på samma sätt. Den idén fick Patrick Buri, grundare och vd för det brittiska bolaget Bankset Energy, när han en solig dag reste med tåg utanför Genève i Schweiz.

– Sagt och gjort, vi initierade några första test i Schweiz och Tyskland, och kunde snabbt konstatera att lösningen fungerade mycket bra, säger Marc Isoti, direktör på Bankset, till Ny Teknik.

Det största testet hittills har genomförts tillsammans med Deutsche Bahn i Erzgebirge, Tyskland. Enligt Marc Isoti utföll resultatet till belåtenhet.

– Vi producerade mer än 100 kW per kilometer järnvägsräls, med hög avkastning och en effektivitet som är högre än många andra solbaserade kraftinstallationer, säger han.

”Vårt system är enkelt och testat”

Nästa steg är att gå från test till ”proof of concept” med planen att bygga längre installationer längs med rälsen. Företaget uppger att om hela det 6000 mil långa järnvägsnätet i Tyskland skulle förses med solceller så skulle det innebära en energiproduktion som motsvarar fem kärnkraftverk.

– Vårt system är enkelt, testat och funktionellt. Det är lätt att placera längs med järnvägarna och miljöpåverkan är minimal, säger Marc Isoti.

Har ni några planer på att genomföra tester i Sverige?

– Inte för tillfället, vi har fullt upp i länder som Tyskland, Frankrike, Österrike, Spanien, Japan, Kina och Storbritannien. Däremot får Trafikverket gärna kontakta oss för en diskussion, säger Marc Isoti.

Nästa steg är att gå från test till ”proof of concept” med planen att bygga längre installationer längs med rälsen. Foto: Bankset

Faktum är att Trafikverket redan har låtit konsultbolaget ÅF Infrastructure, nuvarande Afry, undersöka möjligheten att placera solcellsanläggningar i direkt anslutning till järnvägar, på samma sätt som exempelvis schweiziska Swiss Federal Railways redan gör. I en förstudie från 2019 konstaterar ÅF och Trafikverket att den största utmaningen förmodligen är juridisk. Om myndigheten ska bedriva elproduktionsverksamhet så måste bland annat ett separat bolag bildas för att kunna sälja elen till tågoperatörerna.

Rise: Finns bättre lösningar

Ny Teknik har även kontaktat forskningsinstitutet Rise för att höra deras syn på solpaneler mellan järnvägsrälsen – och där är man inte lika övertygad som Bankset Energy om systemets förträfflighet.

Malin Unger, projektledare på avdelningen för Energi och Resurser på Rise, förklarar att en solcellsanläggning inte är starkare än sin svagaste länk. Ju fler kopplingar som krävs för att koppla samman en solcellsanläggning, desto fler punkter finns för möjliga felkällor. På hustak är det alltså bättre med ett fåtal stora solcellsmoduler än många små enheter som solcellstakpannor

– Med detta perspektiv så kan man dra slutsatsen att många små solcellsmoduler på järnvägsslipers kommer behöva väldigt många kontakteringar och långa kabeldragningar för att skapa lämpliga slingor för elen. Rörelser mellan olika typer av material i form av sten, betong, stål, samt slitage av ryckiga tågpassager kan även under solcellernas långa livslängd slita på både kontakter, kablar och solcellerna i sig, säger Malin Unger till Ny Teknik.

Med det sagt så menar hon ändå att det är en bättre lösning att placera solceller på järnvägsslipers jämfört med att integrera dem i en vägbana.

Malin Unger, projektledare på Rise. Foto: Rise

– Kiselsolceller är väldigt sköra och känsliga för tryck. Av tryck uppstår så kallade ”microcracks”, små sprickor som snabbt ökar degraderingen eller i värsta fall skapar ”hotspots” och får cellen att sluta fungera. Utgångspunkten för alla solcellsinstallationer integrerat i någon form av markyta som utsätts för tryck är att använda anpassade solcellstekniker som är flexibla men ofta mindre effektiva än kiselsolceller, säger Malin Unger och förtydligar att hon alltså är skeptisk.

Enligt henne är det en bättre lösning att placera solceller som tak för cykelbanor, vilket har gjorts i Sydkorea på en cykelbana mellan Daejeon och Sejong, eller att placera solceller på bullerplank utmed vägar – eller järnvägar.

– Kan man koppla solcellsanläggningar på eller nära järnvägar så att tågen kan nyttja solelens fördelar och likströmmen rakt av så är det förstås en väldigt bra kombination. De bästa solcellsanläggningarna är de med högst egenanvändningsgrad och där även förluster i omvandling till växelström kan undvikas eller minimeras, säger Malin Unger.

Anders Frick

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt