Rapport: Framtidens kläder måste göras i nya material

2020-01-13 16:30  

Dagens textilbransch är inte långsiktigt hållbar. Det konstaterar IVA i en ny rapport och föreslår materialmäklare som ska se till att restprodukter kommer till användning.

För miljöns och klimatets skull vore det förstås bäst om alla använde de textilier och plagg de redan har. Så mycket som 80 procent av ett plaggs klimatpåverkan beräknas ligga i produktionsfasen. Genom att fördubbla ett plaggs livslängd minskar dess klimatpåverkan med 47 procent.

Men om du ändå står inför ett köp är branschorganisationen Tekos generalsekreterare Cecilia Talls råd att välja plagg som håller länge. Och det borde även tillverkarna fokusera på, menar hon.

– För kläder som du vill använda en kortare tid är det bättre att hitta andra, mindre miljöbelastande modeller, som att hyra, byta eller köpa second hand, säger hon till Ny Teknik.

Fiberbehovet väntas öka med 150 procent

Cecilia Tall är ordförande för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA:s, textilgrupp, som i en ny rapport ger förslag på hur textilsektorn ska bli mer resurssmart och mindre miljö- och klimatbelastande. Samtidigt som mycket pekar på att fiberbehovet väntas öka med cirka 150 procent till 2050.

Det lär bli särskilt svårt att ersätta all den jungfruliga bomull och de oljebaserade syntetfibrer som används av textil- och modeindustrin i dag. Tillsammans utgör de drygt tre fjärdedelar av allt material som branschen producerar.

– Vi kommer inte att få mer mark att odla på och det är inte hållbart att göra material på råolja. Jag ser framför mig att de jungfruliga textila materialen kommer att bli ganska dyra och då kommer branschen att jobba ännu hårdare på att hitta alternativ, säger Cecilia Tall.

Läs mer: Massabruket har hittat metoden som gör modeindustrin mer cirkulär

Textilier av restprodukter från jordbruk, livsmedel och fiskeindustri eller biobaserade plaster är några möjliga alternativ. Att öka mängden gamla textilier som återvinns till nya är ett annat. Men med bomull är det väldigt svårt.

– Ett stort problem i dag är att fiberlängderna i mycket textil, som till exempel återvunnen bomull, är för korta för att bli nya plagg i dag, förklarar Cecilia Tall.

Stor potential i kemisk återvinning

Den kemiska återvinningen av plastmaterial i branschen är också i sin linda, enligt Cecilia Tall. Polyester står för nästan 60 procent av textil- och klädproduktionen i dag. Den återvunna variant som finns kommer framför allt från pet-flaskor.

I framtiden skulle den dock kunna tillverkas av andra plastprodukter, och kanske av gamla polyesterplagg om metoderna för depolymerisering och återpolymerisering håller.

Ska företagen börja använda återvunna material i stor skala behöver de vara säkra på att de kommer att ha en stadig tillgång till dessa, under en lång tid framåt. Då behövs också ett system som är anpassat för det, där resurserna inventeras och knyts ihop med en användare.

Läs mer: Så kan ett enzym rädda gamla kläder från soptippen

I rapporten föreslår IVA:s textilgrupp därför att det ska finnas "materialmäklare". Det skulle vara någon som tar på sig rollen att hitta material som i vissa branscher betraktas som avfall, men i andra kan vara en resurs – och matchar ihop dem, förklarar Cecilia Tall.

Ett sådant internationellt system vore optimalt, men man skulle kunna komma en bra bit på väg med ett nationellt system.

– Vissa av de material som vi inte kan återanvända inom textilindustrin i dag skulle kunna vara bra för andra branscher. Textilfibrer som är för korta för att bli ny tråd skulle kunna använda som armering i plaster till exempel, i stället för glasfiber. Jag skulle vilja att den här matchningen sker lite mindre slumpmässigt, att det finns en databas där man kan se att det finns en viss mängd av en restprodukt som kan användas. Det går att bygga en affärsmodell kring det.

Fler förslag från IVA-rapporten för en resurssmartare textilsektor

  • En tydligare definition och en internationell standard för "hållbara textilier".
  • Premiera tillverkning av produkter av återvunnet material, till exempel genom skattelättnader. Ekonomiska styrmedel kan öka tillgång och efterfrågan på material i restflöden.
  • Nya affärsmodeller där företag tjänar på funktion eller tjänst.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt