Han är ingenjörshjälten som fick Candelas elbåt att flyga

2022-11-21 06:00  

Det är Kristian Sloth Lauszus kod som får de i grunden instabila bärplansbåtarna från Candela att flyga fram över vågorna. Att han skulle hamna i båtbranschen var knappast givet – det började med segways och drönare. Nu prisas han för att vara ingenjörshjälten bakom kulissen. 

Startupbolaget Candelas resa från idé till global framgång med över 150 beställningar av den elektriska bärplansbåten C-8 är välkänd vid det här laget. Vd och grundare Gustav Hasselskog har berättat hur 90 investerare gav honom nobben, hur ett fundamentalt feltänk gjorde att prototypen aldrig lyfte och hur försäljningen störtdök under pandemin. 

Med på nästan hela resan har danske Kristian Sloth Lauszus varit. Nu har han tilldelats priset Skapa Förebild – till minne av Leffe Smith, av stiftelsen Skapa. Priset syftar till att belöna hjältarna bakom kulisserna och har fått sitt namn efter den framgångsrike men framlidne innovatören Leffe Smith.  

Att det var flygande båtar Kristian Sloth Lauszus skulle komma att bli så här djupt involverad i var långt ifrån säkert. Som elektronikingenjörsstudent specialiserad mot styrsystem vid bland annat Danmarks Tekniska Universitet ägnade han en hel del tid åt att bygga segways och drönare – båda instabila farkoster som behöver ett datorstyrt styrsystem för att fungera. 

Telefonen ringde

Tillsammans med en vän startade han kring 2013 till och med en kickstarterkampanj för den självbalanserande roboten kallad Balanduino, som Chalmers senare köpte 120 exemplar av.  

Men plötsligt en dag när han satt och skrev sin kandidatuppsats fick han ett telefonsamtal från Sverige. I andra änden var Gustav Hasselskog. Candelagrundaren hade försökt låta några konsulter lösa hur båten skulle kunna flyga stabilt, men avbrutit samarbeten efter bara tre veckor. En bärplansbåt likt Candelas är precis som drönare och segways (och stridsflygplan för den delen) ett instabilt system som kräver övervakning och reglering på millisekundnivå för att fungera. 

– Gustav började bli desperat. Han kollade runt på nätet och såg att jag hjälpt en massa folk att bygga drönare, segways och allt möjligt i olika forum. 

Candela C-Pod, bärplan och elmotor i en enda enhet, monterad på C-8. Foto: Johan Kristensson

Kristian Sloth Lauszus tog ett flyg till Stockholm. Med sig hade han en liten demo för att beräkna båtens olika vinklar relativt horisontalplanet, vilket är nödvändiga ingångsvärden för att veta hur bärplanen ska ställas in. 

– Jag visste att konsulterna försökt beräkna vinkeln genom att sätta en smartphone med gyro i en bil, spela in och sen ägna en månad åt att analysera data. Jag tyckte att det verkade dumt. Med min demo kunde jag visa att oavsett vilken vinkel jag lägger plattformen i så kan jag hålla den stabil, säger han. 

– Ur min synvinkel är en drönare och en flygande båt ganska lika. I stället för att som med en drönare kontrollera fyra propellrar så styr du bärplan under vattnet. Mycket av koden som behövs för att till exempel beräkna orientering i rymden, rullning och stigning kunde jag ta från drönaren. Den första Candelabåten som flög hade kod som i princip var tagen direkt från mitt flygstyrsystem, säger han.

Skrev kod för motorstyrning

Jobbet var hans – de första två åren på konsultbasis. Men till en början hände inte så mycket med själva styrsystemet. Så mycket annat behövde utvecklas först. Det fanns inte ens ett skrov. 

– Till slut fick vi batteriet, en skärm och invertern till motorn. Jag började skriva koden för att få motorn att funka. Vi ville heller inte ha en massa knappar och reglage i båten, utan pekskärm med gränssnitt, så jag började skriva det, säger Kristian Sloth Lauszus. 

Av egen erfarenhet visste han att det krävs snabb återkoppling från tester och möjlighet att göra ändringar direkt. Så han byggde även ett gränssnitt för detta samt ett ramverk för loggning som går att komma åt via en app i telefonen eller en laptop. Att åka tillbaka till land efter varenda litet test för att läsa ut data och analysera den skulle ta alldeles för lång tid. 

– Det har hjälpt otroligt mycket och jag tror inte att styrsystemet hade varit möjligt att utveckla utan den möjligheten, säger han. 

Den första prototypen lyfte för första gången 2017. Kristian Sloth Lauszus var med på länk när det skedde. 

Candela C-7, föregångaren till C-8. Foto: Johan Kristensson

Tvekade du någonsin inför att ni skulle lyckas? 

– Jag tror aldrig att jag kände att vi inte skulle få det att funka. Det var mer en fråga om tid. Vi har löst tusentals små problem ett efter ett. Först bärplanens hydrodynamik. Sen deras rörelse. Sedan första flygningen. Coolt. Sedan fixade vi så att den kunde svänga. Coolt. Sedan tog vi itu med våghanteringen. Sedan gjorde vi den mer robust och bättre. Det är stor skillnad på att lösa det så att jag kan köra båten och att vem som helst ska kunna köra, säger han.

Filmen nedan beskriver Kristian Sloth Lauszus som en form av genombrottsögonblick. Glasets stabila position under lyft, sväng och landing blev ett kvitto på att de lyckats.

1,1 kWh/sjömil

Skälet till att lyfta upp skrovet ur vattnet, vilket sker vid 16 knops fart, handlar om att sänka energiåtgången. Båten drar lika mycket energi vid fem knops fart (då skrovet är i vattnet) som vid 22 – cirka 1,1 kWh per sjömil. På köpet slipper man stampandet som planande skrov orsakar i lite gropigare sjö, eftersom man helt enkelt flyger ovanför vågorna.  

– Jag brukar beskriva det som att åka på en flygande matta, säger Kristian Sloth Lauszus  

99 procent av koden är skriven i språket C, med något litet inslag av C++ för bättre hantering av den linjära algebran. Skärmgränssnittet är skrivet i Python med kopplingar till C, eftersom grafiken behöver vara snabb.  

Beräkningskraften ombord är inte hisnande. En enkärning processor om 180 MHz sköter framfarten. Det räcker gott och väl. 180 MHz är ingenting jämfört med dagens datorer, men uppgifterna är också fundamentalt olika. Candelas processor har i princip bara en uppgift: Att beräkna inställningar på bärplanen baserat på värden från radargivare som mäter höjden över vattenytan, accelerometrar som mäter accelerationen samt gyrometrar som mäter vinkelhastigheten. Dessutom finns en GPS. Dessa givare ingår i det som kallas för Inertial Measurement Unit (IMU). 

– Vår processor gör i princip bara en sak och är specialiserad på det. Dessutom har den tydliga tidsbegränsningar. Säger du till din dator att göra något gör den det när den har tid. Säger vi till vårt system att läsa av IMU:n exakt varje millisekund så gör den det. Den sköter också loggning av data, men behöver den läsa IMU:n så pausas loggningen tills det är gjort.

Gotlandsfärjan nästa?

Candela har redan lanserat flera båtmodeller. Först var det C-7 som nu är ersatt av den mer serieproduktionsanpassade C-8. Med C menas att den är tänkt för konsumenter och siffran anger längden. Dessutom finns P-8 och P-12, som är gjorda för passagerartrafik. 

Hur stort kan ni skala tekniken med elektrifiering och bärplan? 

– Så stort som vi vill. Ska man köra under fem knop selar det ingen roll. Men om det ska gå snabbare så behövs det bärplan om det ska bli energieffektivt, säger Kristian Sloth Lauszus och nämner Gotlandsfärjan som ett fullt möjligt projekt. 

Vad har du på gång härnäst?  

– Vi har massor på gång hela tiden. Det är det bästa med att jobba här. Det roliga tar aldrig slut. Vi har dessutom friheten. Har du en bra idé är det bara att köra på. Du behöver inte be om lov.

Denna överbyggda version av Candela C-8 åkte kungen med för några veckor sedan. Foto: Johan Kristensson

På frågan vad han faktiskt vill göra härnäst så får Ny Teknik inte ur honom mer, det tycks vara hemligt. Men ett område han ser förbättringspotential inom gäller våghanteringen. Med dagens radarbaserade höjdgivare kan systemet i princip bara veta vad som sker just under båten. Med kameror riktade framåt skulle systemet få bättre varseblivning.  

– Kan vi veta om det kommer en större våg så kan systemet börja vinkla båten uppåt tidigare. Tänk dig att det kommer en vägg mot dig. Du behöver egentligen inte träffa den med fören innan du börjar vinkla upp, utan gradvis flyga högre och högre och på så sätt vara redo för vågen. På andra sidan vinklar du ner och ”surfar”. Då kan du ”foila” (hydrofoil är engelska för bärplan, reds. anm) enorma vågor. Vi har faktiskt patent för detta på vågor upp till sex meter, säger han.

Nya världsrekordförsök

Kanske ger detta en föraning om vad som blir nästa utvecklingssteg för Candela. Presspersonen Mikael Mahlberg utlovar hursomhelst flera nya världsrekordförsök redan under nästa år.  

Skapapriset är på 100 000 kronor, pengar som Kristian Sloth Lauszus får använda hur han vill. 

Vad ska du använda dem till? 

– Jag vet faktiskt inte. Kanske Lego! Något nördigt i alla fall, säger han och skrattar högt.

Om Kristian Sloth Lauszus 

Ålder: 30.

Yrke: Styrsystemingenjör på elbåtstillverkaren Candela.

Bor: Gärdet, Stockholm.

Fritidsintresse: Elektronik, drönare, robotar, rugby, vänner och resor. 

Favoritinnovation: GNU/Linux.

Johan Kristensson

Mer om: Elbåtar Candela

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt