Redan exteriören avslöjar att det är något speciellt med Welcome to the Jungle House. Huset, som ligger i Sydney, Australien, är delvis täckt av solpaneler. På taket finns en trädgård med grönsaker och plantor som får näring från fiskdammen inomhus. Och fiskdammen fylls med regnvatten.
Arkitekten och byggaren Clinton Cole och hans företag C plus C Architectural Workshop har strävat efter att skapa ett hållbart hem. Ny Teknik blev nyfikna på bygget och har ställt ett gäng frågor till Clinton Cole, som har svarat via mejl.
– Som arkitekt och byggare är huset kulmen av flera decenniers arbete inom hållbar och regenerativ arkitektur (som syftar till att bygga upp, snarare än bryta ner, sett till exempelvis energi- och vattenanvändning, reds.anm.). Att bygga om mitt eget hem skapade en möjlighet att ta vara på varje aspekt av den erfarenheten och kunskapen samlat i en vision, svarar Clinton Cole.
– Att skapa ett hem med positiv inverkan på en familj med tre små barn samt att visa arkitektsamhället och den bredare allmänheten att hållbarhet och arkitektur kan samexistera. Det är mitt mantra, att det inte ska finnas någon skillnad mellan ”arkitektur” och ”hållbar arkitektur” – all arkitektur ska vara hållbar.
Solpaneler täcker nästan elbehovet
Welcome to the Jungle House är ett exempel på hur man kan använda sig av både aktiva och passiva hållbarhetslösningar.
Huset har ett solenergisystem på 4,2 kW med 10 kWh batterilagringskapacitet. Det är utformat för att fungera som den huvudsakliga energikällan för familjens elbil samt för att stödja ett smarta-hemsystem som automatiserar skuggning, belysning och det akvaponiska systemet inuti huset. Smarta hem-funktionen sparar energi genom att stänga av lampor som är tända i rum där ingen är och andra apparater som inte används, och möjliggör full kontroll på distans.
Huvuddelen av familjens elbehov täcks av solpanelerna på fasadens nordvästra del. Överskottet säljs tillbaka till elnätet i off peak-tider.
Det akvaponiska systemet är en synergi mellan takterassen, den underjordiska lagringen av regnvatten och fiskdammen. Avloppsvattnet från fiskarna är fullt av kväve. Det pumpas upp till trädgården så grönsakerna och växterna kan blomstra med den optimala blandningen av vatten och mata de bakterier som det kväverika vattnet skapar.
Regnvattnet rinner ner genom jorden på taket till den underjordiska regnvattentanken. Vattnet går igenom en första spolanordning, en process för att få bort sediment och slutgiltigt ett filtreringssystem innan det pumpas till fiskdammen.
– Systemet kräver minimalt underhåll tack vare automatiserade hem- och övervakningssystem, förklarar Clinton Cole.
Betong absorberar värmen
För att minimera behovet av luftkonditionering och uppvärmning av huset har man använt sig av passiva hållbarhetsstrategier.
– Betong, som är känt för sin höga termiska massa, fungerar som golv på markplan. Det gör att huset kan minska hastigheten på värmeöverföringen under dagen. Det är särskilt värdefullt i Sydneys klimat, sett till den stora temperaturskillnaden under dagen och våra varma somrar, berättar Clinton Cole.
Värmen absorberas i betongplattorna under varma dagar och släpps ut till huset igen nattetid.
Mellan husets inre och yttre fasad finns en grön barriär. Den stoppar det mesta av sommarvärmen. Tillsammans med de automatiserade fönstren och användningen av skorstenseffekten genom spiraltrappan uppnår huset en bra värmekomfort nästan året runt, helt utan luftkonditionering.
Kombinationen av stål och trä i den inre fasaden har också säkerställt att huset kan behålla sitt utseende över tid, utan behov av dyra renoveringar, säger Clinton Cole.
På frågan om det finns något han skulle ha gjort annorlunda, utifrån den kunskap han har i dag, tar Clinton Cole upp solpanelerna.
– Solpanelerna skulle ha varit mycket mer effektiva om de kunde luta och följa solen. Det skulle dock ha inneburit en betydande mängd merarbete med det lokala styret för att få ett godkännande. Vi strävar dock efter att kunna använda automatiserade solpaneler som följer solen i framtiden.
– Att inkludera hållbara och återuppbyggande egenskaper i ett hem borde inte bara handla om att titta på ekonomisk avkastning. Tyvärr är det precis så de här frågorna diskuteras och presenteras av designers och andra yrkesverksamma. De icke-ekonomiska fördelarna, som att bevara vår planet för framtida generationer eller till och med det faktum att våra barn har möjlighet att förstå att maten inte bara kommer i en plastpåse i mataffären, bör betonas. Det handlar mindre om pengarna och mer om ett sätt att utbilda oss själva och våra barn i sätt att leva i harmoni med naturen, utan att kompromissa med bekvämlighet.
Jämfört med ett genomsnittligt hem i Sydneys storstadsområde minskar Welcome to the Jungle House vattenförbrukningen med 41 procent utsläppen från hushållet med 61 procent, uppger Clinton Cole.
Här kan du hitta en extern livscykelanalys av byggets klimatpåverkan.
Welcome to the Jungle House har vunnit det australiensiska hållbarhetspriset 2019 i kategorierna ”Nytt hus” och ”Intelligent byggande”. Bygget har nyligen nominerats till tidningen Dezeens pris i kategorin ”Residential rebirth” (ungefär ”Hemmets återfödelse”). Du hittar fler detaljer om bygget här.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.