Vilken var världens första reaktor?

2007-05-30 07:30  

Det har funnits många bud om vilken som egentligen var världens första kärnkraftsreaktor, men faktum är att den allra första gången elektricitet producerades av kärnkraft var 1948, då med hjälp av en leksaksångmaskin. Imre Pázsit, professor i kärnkraftteknik vid Chalmers, reder ut begreppen.

Vi har väl alla sett många saker som det bara borde finnas en av: den största, den längsta, den första och så vidare. Undertecknad lyckades under loppet av två år med konststycket att åka med tre olika linbanor i tre olika världsdelar, och alla gjorde de anspråk på att vara längst i hela världen.

Så är det även med reaktorerna. Så vilken kärnreaktor var egentligen först?

En svårslagen kandidat kan tyckas vara Enrico Fermis första experimentreaktor CP-1, byggd under ståplatsläktaren i fotbollsarenan Stagg Field vid universitetet i Chicago. Den andra december 1942 sattes där den första kontrollerade kedjereaktionen i gång av människor.

Men var det verkligen en reaktor? Nej, inte i ordets egentliga mening. Snarare handlade det om en "uranstapel". Namnet CP-1 står också för "Critical Pile 1". Effekten var inte mer än någon watt.

1943: Grafitreaktorn i Oak Ridge, Tennessee.

1943 byggdes den så kallade "Grafitreaktorn", X-10, i Oak Ridge, Tennessee. Den hade en mätbar effekt på cirka 1 MW, så den kan alltså göra anspråk på att vara "den första reaktorn".

(Anläggningarna i Oak Ridge ingick i Manhattanprojektet. Där fanns laboratorier och anrikningsanläggningar för uran. Reaktorn användes för att experimentera med plutoniumproduktion. Kärnladdningen som fälldes den 9 augusti 1945 över Nagasaki var en plutoniumbomb. Red anm.)

1951: Den amerikanska forskningsreaktorn EBR-1 i Idaho var först med att kunna producera så mycket el att det räckte till upplysning av lokalerna i den egna anläggningen.

En annan definitionav en kärnreaktor är att den är något som producerar el med kärnenergi. Detta skedde för första gången i december 1951, vid snabbreaktorn EBR-I i Idaho. Man lyste först upp fyra 200-wattlampor med el som producerats med reaktorns effekt. Nästa dag försörjde EBR-I hela byggnaden med el, sammanlagt 100 kW.

Men det finns ytterligare ettkriterium för att kunna kalla sig en kärnreaktor, nämligen att producera el som kopplas till nätet. På den punkten rådde en viss tvist mellan supermakterna.

 

Världens första kärnkraftgenerator.

1954: Reaktorn i Obninsk, 80 km sydväst om Moskva, var först med att leverera kraft till elnätet.

År 1954 byggdes en reaktor i Obninsk, Ryssland, på 30 MW, av vilket 5 MW gick ut till elnätet. Sovjetunionen ville göra anspråk på bedriften att ha byggt världens första reaktor, och reaktorns namn på ryska blev just "Världens första atomstation"

1956: Calder Hall vid nuvarande Sellafield kunde leverera 200 MW kommersiell elkraft.

Intressant i sammanhanget är att Obninskreaktorn var av Tjernobylmodell - grafitmodererad, vattenkyld och av kanaltyp.

I England hade man startat upp Calder Hall som 1956 levererade en del el till nätet, och därför ansågs vara den första kommersiella reaktorn.

1957: Shippingport vid Ohiofloden, fyrtio kilometer från Pittsburg, var USAs första kommersiella kärnkraftverk. Här byggs reaktortanken 1956. Konstruktionen var i grund och botten samma som som för den reaktor som redan använts i "Nautilus", världens första kärnkraftsdrivna ubåt från 1954.

USA ville naturligtvis inte vara sämre, utan deklarerade sin reaktor i Shippingport som världens första helt kommersiella kärnkraftverk. Den togs i bruk 1957, och producerade el till nätet inte bara i forsknings- och demonstrations- syfte utan även för kommersiell bruk.

I dag råder dock internationell konsensus om att Obninskreaktorn, för övrigt numera helt avvecklad, kan kalla sig "världens första reaktor".

1948: Den allra första kärnkraftselen producerades av en leksaksångmaskin som fiffiga tekniker hade installerat vid den militära grafitreaktorn i Oak Ridge, Tennessee. Strömmen räckte till att få en ficklampa att lysa. Foto Imre Pázsit.

Vad gäller den allra förstareaktorn som producerade el finns det dock ett litet teknikhistoriskt kuriosum, som artikelförfattaren fick veta för några år sedan. Vid den redan nämnda grafitreaktorn i Oak Ridge i USA lyckades år 1948 några glada skiftsingenjörer göra en kupp.

Genom ett aluminiumrör, som de placerade i en bränsleposition i reaktorhärden, lyckades de koka upp vatten, och ledde ångan till en leksaksångmaskin. Effekten från ångmaskinen räckte sedan för att, med hjälp av en liten cykeldynamo, driva en ficklampa.

Plaketten vid utställningen intill grafitreaktorn deklarerar att epoken av nukleär elproduktion startades vid Oak Ridge år 1948, och ingen annan stans!

Läsarna får dock själva bedöma vilken reaktor de vill kalla världens första.

PS: Ågestareaktorn, Sveriges första kärnvärmeverk, var av tungvattentyp och i drift åren 1964-1974.

- I själva verket var det ett kraftvärmeverk, säger Sune Malm, som under uppbyggnadsfasen jobbade på Ågesta som konsult för ÅF.

- Vi hade en gammal turbin från Värtaverket som vi kopplade in producerade en del ström. Mest för att skaffa erfarenheter för kommande projekt.

Elaka tungor säger att Ågestaverket las ner den 30 juni 1974, dagen innan IAEA skulle företa de första inspektionerna enligt icke-spridningsavtalet NTP.

- Det vet jag inget om, säger Sune Malm, men vid den tidpunkten var det tunga vattnet sedan länge sålt och skeppat till Norge.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt