Meteorsvärm närmar sig jorden

2021-08-09 11:41  

Jorden är på väg in i ett stoftmoln i rymden med kometrester. Senare i veckan väntas stjärnfallen över natthimlen kulminera, då jorden kolliderar med meteorsvärmen.

Meteorregnet Perseiderna inträffar en gång per år, med start kring den 10 augusti. Då korsar jorden en bana med ofarligt meteorgrus, som utsöndrats av kometen Swift-Tuttle.

– I banan ligger kometstoft som rusar in i jordatmosfären med en hastighet på minst 30 kilometer per sekund, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Högt uppe i atmosfären värms meteorgruset upp och förgasas genom friktion mot luftmolekyler.

– Då lyser de upp och bildar ett ljusspår som kan ses i någon sekund. Det är det som vi uppfattar som ett stjärnfall.

Spektakulära ljusfenomen

Ju större stenarna är, desto tydligare blir strecken på himlen. Det räcker med ett litet korn för att vi ska se det från jorden.

– Vanligtvis är det millimetersmå korn. I mer sällsynta fall kan det vara större stenar som kan skapa mer spektakulära ljusfenomen.

Mellan onsdag och fredag kulminerar aktiviteten. Vid ideala förhållanden kan upp till 60 stjärnfall observeras per timme, ett i minuten.

Då håller Tycho Brahe-observatoriet i Malmö öppet för allmänheten som kan beskåda natthimlen från klockan 21 till framåt natten.

– Det handlar om att se så mycket av himlen som möjligt. Det gör man bäst med blotta ögat, säger Peter Linde, som också är ordförande för Tycho Brahe-sällskapet, som driver observatoriet.

Kometen närmar sig

Stjärnfallen kan ses över hela jorden, men de man själv ser är lokala. Gissningsvis ser man meteorer som faller inom 50 mil från den plats man befinner sig på, säger Peter Linde.

– Om det inte är riktigt mörkt ser man bara de ljusaste.

Kometen Swift-Tuttle passerar vårt inre solsystem vart 133:e år. I mer sällsynta fall kommer den närmare jorden. År 4479 beräknas den komma inom ett avstånd på cirka sex miljoner kilometer. Sannolikheten för en kollision med jorden uppskattas då till en på miljonen.

– Risken att den kolliderar med jorden är i princip obefintlig, säger Peter Linde.

Han rekommenderar alla som får tillfälle att sätta sig i en vilostol med en filt över sig och fascineras över stjärnhimlen.

– En del upplever hur små vi är i förhållande till allt där ute. Jag har en annan uppfattning, vi är väldigt speciella i förhållande till allt där ute eftersom vi kan se och njuta av detta, säger Peter Linde och fortsätter:

– Vi är intelligenta varelser. Vi har ett och ett halvt kilo materia i hjärnan som är extremt högt organiserat. Men det är bara materia. Och det har kommit från rymden och bildats i stjärnornas centrum.

Därför uppstår meteorsvärmar

Meteorsvärmar inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

En meteorsvärm kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Jonas Grönvik/TT

Mer om: Meteor Astronomi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer