”Vi behöver kärnkraft även efter år 2040”

2018-06-07 12:03  
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot, näringspolitisk talesperson.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Kärnkraft kommer att ha en viktig roll i vår elproduktion under en lång tid framöver – även efter 2040. Men vi ska också fortsätta att satsa på teknik för förnybar energi, skriver Lars Hjälmered (M).

Sverige står inför omfattande energiutmaningar och omställningar, framför allt när det gäller att klara effektbehoven, på tio års sikt. Om vintern 2020–2021 blir en så kallad tioårsvinter, kan exempelvis det förväntade effektunderskottet bli uppemot 3 000 megawatt.

Inom tre år beräknas även effektbalansen ha sjunkit med över 2 000 megawatt och vid en vanlig vinter hamna på minus 1 500 megawatt. Anledningen till den försämrade effektbalansen härstammar främst från nedläggningen av fyra reaktorer i Ringhals och Oskarshamn under de närmaste åren.

Men kärnkraften är fortsatt en grundpelare för den svenska elförsörjningen med cirka 40 procent av den el som produceras. Den är därför helt nödvändig för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för industri och företag som är beroende av el för sin överlevnad.

Det är dessutom en klimatvänlig energikälla som bidrar till att Sverige har stora chanser att nå klimatmålen. Målsättningen måste därför vara att vårda kärnkraften i kombination med en satsning på nya tekniska möjligheter.

Genom energiöverenskommelsen har vi också gjort det möjligt att bygga tio nya reaktorer och det blir omöjligt att, som man gjorde med Barsebäck, politiskt stänga ned kärnkraftverk.

Detta gäller även efter år 2040. Kärnkraft kommer därför att finnas kvar under en lång tid framöver – även efter 2040.

Vi har sedan tidigare också avskaffat förbudet som hindrade uppförandet av nya reaktorer, de gamla reaktorerna som tas ur bruk måste rimligen kunna ersättas.

Inom ramen för detta finns samtidigt en utmaning att möta i form av kärnbränslehantering och avvecklande av uttjänade reaktorer. Sverige måste även arbeta vidare för att behålla och förädla forskningskompetens inom området för att kunna hantera befintliga reaktorer, ge oss möjlighet att bygga nya samt avveckla de äldre reaktorerna på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

Morgondagens utmaningar möter vi med morgondagens teknik och när det kommer till energiteknik ligger Sverige inom många områden i framkant. Det är en nödvändighet när vi strävar efter en mer klimatsmart och grön planet, samtidigt som miljöteknik bidrar till svensk innovation och konkurrenskraft på en global marknad.

De insatser som görs för forskning inom ny teknik och förnybar energi är särskilt viktiga för vårt framtida energisystem. Lagring är en teknik som uppmärksammats allt mer, inte minst inom sol- och vindkraftverk, där syftet är att man ska kunna lagra energi för att sedan använda den när den faktiskt behövs. Detta ställer dock krav på att lagringstekniken fungerar väl.

I takt med att gröna innovationer når fler och bredare marknader kan vi samtidigt bidra till att minska klimatpåverkan i världen samtidigt som vi skapar fler arbeten och tillväxt i Sverige. Utvecklingen av solenergi och bioenergi ska fortsätta, vattenkraften ska värnas och utökas och fler vindkraftverk ska uppföras om och när det är möjligt.

Sveriges användning av förnybar energi är redan i dag i särklass högst i jämförelse med övriga länder inom EU. Vår politik för mer grön energi har gett resultat. Nu måste vi fortsätta arbetet mot en modern energipolitik som omfamnar både kärnkraft, förnybar energi och nydanande teknik.

Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot, näringspolitisk talesperson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt