”Utan kontanter går integriteten förlorad”

2019-05-22 07:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Utan kontanter riskerar vi att förlora möjligheten att hålla våra transaktioner hemliga. Köp som var för sig verkar harmlösa läggs samman till detaljerade profiler, skriver Svante Linusson (C), professor i matematik vid KTH.

I Sverige har marschen mot det kontantlösa samhället gått snabbare än i något annat land. En anledning är att Riksbanken lade kontanthanteringen i de privata bankernas händer år 2006, förmodligen utan att inse konsekvenserna. I dag håller kontanterna på att försvinna som en ren effektiviseringsåtgärd av bankerna och en stor del av handeln.

Riksbanken har nyligen bett riksdagen att tillsätta en kommitté för att utreda legala betalningsmedel, där bland annat en e-krona kan ingå. Det är bra, men de har helt glömt bort integritetsfrågan i sitt förslag. Riksbankens planer på en e-krona innefattar än så länge inte möjligheten till anonymitet. Vi riskerar att för alltid förlora möjligheten att hålla våra transaktioner hemliga.

Det låter kanske harmlöst för vissa, men vem vet vilka som sitter vid makten om femton år. Vår demokrati är ingen naturlag som är för evigt given. Ställ dig själv frågan hur mycket svårare det skulle vara för en demokratisk opposition att utvecklas om en despot kunde se exakt vem som bidrog till vad genom att följa ekonomiska transaktioner.

Avgör lånemöjligheter

Köp som var för sig verkar harmlösa kan tillsammans bilda detaljerade profiler av var och en av oss. Banker i Kina använder kundernas alla transaktioner i en algoritm för att avgöra om deras kunder får låna eller vilken försäkringspremie de ska ha. Exakt hur konsumtion av alkohol, läkarbesök, mediciner, politisk kultur, shoppingvanor, etcetera, bedöms av algoritmen vet kanske inte ens banken själv. Det kan vara dåliga algoritmer, eller så avancerade (ofta kallade artificiell intelligens) att besluten är ogenomträngliga även för dess skapare. När svenska banker snart börjar med samma sak så kommer de att använda information även om de inköp vi gör i dag.

Men även om vi bara tror gott om våra banker och våra styrande politiker så finns ändå fullt legitima anledningar till att vilja ha integritet.

Kontrollerade kvitton

När författaren Galaxia Wallin skrev sin bok om hedersförtryck efter metoo-debatten intervjuade hon många drabbade kvinnor. En av dem ställde dock in deras möten flera gånger. Det visade sig att hon hade svårt att ta sig till mötena eftersom hennes man kontrollerade hennes kvitton och bankutdrag. Till slut hittade kvinnan en lösning; hon köpte tvåpack bindor i affären och lämnade sedan tillbaka dem mot kontanter. Med dessa kunde hon köpa en anonym SL-biljett och åka till intervjun. Om fyra år kommer hon inte att kunna göra det längre.

Den som ifrågasätter den tekniska utvecklingen i Sverige, modernitetens land, får lätt stämpeln som bakåtsträvare. Men det är betydligt farligare att naivt omfamna allt nytt utan eftertanke. Det blir svårt att backa bandet om vi upptäcker att alltför mycket av vår frihet och integritet har gått förlorad.

För att citera Edward Snowden: ”Att inte bry sig om integritet för att man inte har något att dölja är som att inte försvara yttrandefrihet för att man inte har något att säga. [...] Det som inte är viktigt för dig i dag kan vara väldigt viktigt för några andra eller helt avgörande för hur samhället blir i framtiden.”

Om Riksbankens förslag blir verklighet måste alltså den föreslagna kommittén ha en betydligt större bredd och även omfatta kompetens på integritetsområdet.

På kort sikt vill jag att affärer i Sverige, som i många andra EU-länder, skall vara tvungna att ta emot kontanter. Frågan måste upp till diskussion nu, för vid riksdagsvalet år 2022 kommer den att vara överspelad.

Svante Linusson (C)

kandiderar till EU-parlamentet och är professor i matematik på KTH

ANNONS: Chalmers – mötesplatsen för digital innovation

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt