Opinion

”Sverige behöver ett statligt moln – här är tre utmaningar”

Datacenter. Foto: Susanne Lindholm / TT
Foto: Privat

DEBATT. Vi bör bygga ett statligt moln i Sverige, men det finns gott om avskräckande exempel på stora svenska it-satsningar som har gått snett, skriver Benny Lundberg.

Covid 19-krisen gör det tydligt att Sverige måste öka den egna produktionen och ta kontroll över allt från sjukvårdsmateriel till gemensamma it-lösningar.

Vi kan inte enbart förlita oss på globala och kommersiella it-tjänster för samhälleliga ändamål av den enkla anledningen att vi behöver känna oss trygga med hur vår personliga information hanteras. På så sätt skapar vi en bred acceptans för digitala samhällstjänster och kan dra gemensam nytta av digitaliseringen.

Att basera denna digitalisering på publika moln där kommersiella krafter tjänar pengar på att aggregera, analysera och sälja informationen är helt enkelt inte förenligt med hur vi som medborgare vill att våra personliga data ska hanteras.

Vi behöver en nationell it-infrastruktur och Molnet Sverige måste bli verklighet.

För att lyckas med det behöver vi göra stora offentliga investeringar och samtidigt låta tekniken och juridiken jobba ihop med rätt organisation bakom. Annars kommer digitaliseringen av viktiga samhällsfunktioner att bli ännu ett misslyckande i de offentliga satsningarna på gemensamma it-lösningar.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur ett offentligt moln kan se ut och samtidigt göra klart vad myndigheter har rätt att lägga i privata moln.

Försäkringskassan, som i ett par år har haft regeringens uppdrag att erbjuda it-drift till andra myndigheter, kom hösten 2019 ut med en vitbok där man bland annat slår fast att vi inte bör överlåta kontrollen över samhällsbärande system till privata aktörer.

Vitboken slår också fast att vi ska undvika datalagring hos företag i länder som ger rätt för stater att efterforska information på servrar som till och med står utanför deras eget land. Försäkringskassan kom till slutsatsen att det offentliga Sverige bör jobba för digital suveränitet.

Vi bör alltså bygga Molnet Sverige – men hur gör vi det på bästa sätt?

Det finns gott om avskräckande exempel där det offentliga Sverige investerat i ambitiösa och framåtlutade offentliga projekt bara för att sedan komma på att it-tjänsterna strider mot svensk lagstiftning.

Jag och mina medarbetare har varit inblandade i flera sådana ambitiösa satsningar som stoppats av juridiken. Ett var Hälsa för mig som drevs av E-hälsomyndigheten.

Tanken var att medborgare skulle kunna lämna ifrån sig hälsodata för hur man lever och sedan skulle vården också dela information från journalsystem, en samverkansplats för medborgares egenuppskattade hälsa med data från sjukvården.

När allting var klart för att tas i bruk stoppades projektet av Datainspektionen 2017 och lades ner året därpå.

Projektet är ett typexempel på vad som inte fungerar i de offentliga it-satsningarna – och måste rättas till i gränslandet mellan teknik, juridik och organisation för att Molnet Sverige ska kunna bli verklighet för alla medborgare.

Som jag ser det finns det tre utmaningar som måste hanteras var för sig.

1. Det offentliga Sverige kommer att behöva göra stora investeringar för att Molnet Sverige ska bli funktionellt och säkert.

Informationen måste vara väl skyddad och det ska vara tydligt reglerat hur molnet ska användas såväl tekniskt, juridiskt som organisatoriskt.

2. För att dessa investeringar inte ska gå till spillo behöver juridiken och tekniken fungera tillsammans. Vi behöver se över och ändra nuvarande lagstiftning, ge juridiska riktlinjer för hur vi kan utveckla samhällsbärande it-tjänster samtidigt som vi säkerställer att en gemensam molnsatsning håller sig inom de lagar och regler som finns nu och i den närmaste framtiden.

Till det krävs en organisatorisk förändring också – lika lite som regioner kan sköta det övergripande ansvaret för sjukvårdens driftssäkerhet kan regioner eller enskilda myndigheter ta ansvar för vårt gemensamma moln.

3. Det behövs en tydlig satsning från regeringen och en utpekad myndighet som ser till att detta blir verklighet.

Sen, när juridiken, organisationen och den tekniska infrastrukturen är på plats, kan även kommersiella aktörer jobba mot och med denna nationella infrastruktur för att bygga ut tjänster och teknik.

Men infrastrukturen och informationsägandet bör staten äga och kontrollera.

Benny Lundberg, vd Tagore