Opinion

”Skolan hänger inte med i teknikboomen”

Programmering i skolan. Bild från Högåsskolan i Knivsta, 2017. Foto: Pontus Lundahl/TT
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen
Veronica Bjurulf, vd Skolutvecklingsprogrammet NTA. Foto: NTA
Karolina Lisslö, generelsekreterare Mattecentrum. Foto: Mattecentrum
Ida Karlberg Gidlund, generalsekreterare Teach for Sweden. Foto: Erik Thor
Magnus Svensson, programchef för strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem. Foto: Privat

DEBATT. Det behöver satsas på teknik och matematik i grundskolan – något annat har vi inte råd med, skriver företrädare för Teknikföretagen, Mattecentrum, NTA, Teach for Sweden och programmet Smartare elektroniksystem.

För två år sedan blev programmering obligatoriskt i ämnena teknik och matematik i grundskolan. Tyvärr blev den viktiga reformen till stor del en papperstiger, då det inte finns utbildade lärare nog. 70 procent av tillfrågade matematiklärare känner sig osäkra i att undervisa i programmering, visar en undersökning av Lärarnas riksförbund.

Samtidigt som digitala lösningar utvecklas ännu snabbare till följd av covid-19-pandemin går debatten varm om innovationer som kan hindra klimatförändringarna. Sverige behöver därför fokusera på att utveckla teknikkunskaper. Ett viktigt första steg är att skapa förutsättningar för dem som ska leda utbildningen inom teknik. Förutsättningar som i dag saknas på många håll i Sverige.

Exakt hur arbetsmarknaden ser ut om tio år vet ingen. Men teknisk kompetens kommer att vara avgörande. För den som vill arbeta med stadsplaneringen där autonoma elbilar ska rulla och där ai-lösningar optimerar gatubelysningen. För den som vill arbeta inom industrin med att utveckla mer hållbara produkter. Och för den som med sin digitala kompetens vill utveckla sjukvården till att kunna ge ännu bättre vård.

Det vilar ett ansvar på regeringen att skapa förutsättningar att förbereda unga för det vi faktiskt vet.

Vi är många aktörer som brinner för att alla unga ska få undervisning och självförtroende i dessa ämnen. Inom Teach for Sweden är det, trots ett svalt intresse för den ordinarie lärarutbildningen i dessa ämnen, nästan tio sökande per plats till programmet där akademiker fortbildar sig till teknik- och matematiklärare samtidigt som de arbetar på en skola med stora behov.

Skolutvecklingsprogrammet NTA Skolutveckling har tillsammans med det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem tagit fram ett laborativt undervisningsmaterial för att utveckla undervisningen i programmering. Forskning visar att elever som undervisas enligt NTA:s koncept i genomsnitt får högre meritpoäng i årskurs 6 i naturvetenskapliga ämnen, teknik och matematik än andra elever.

Förutsättningarna efter skoltid skiljer sig också kraftigt åt, efterfrågan på digital läxhjälp är stor. Statistiken visar att besöken på Mattecentrums kostnadsfria läxhjälpsforum har skjutit i höjden de senaste månaderna. Frågor om matematik och teknik, inklusive programmering, står för lejonparten av besöken.

Teknik är en del av Sveriges dna. Teknik och matematik kan i grundskolan inkludera de högaktuella frågeställningar vi står inför. Genom att låta elever arbeta med autentiska uppgifter kan de både utveckla sina kunskaper och få se möjligheter och risker med tekniken. Trots upprepade rapporter om såväl lärarbrist som kvalitetsbrister i undervisningen ser vi inte den kraftsamling som skulle behövas.

Därför vill vi uppmana regeringen att agera – för att rusta oss för framtiden. Vi vill se följande:

• Säkra lärarförsörjningen i dessa ämnen nu. Motiverade och skickliga lärare är nummer ett för att säkerställa kunskaper, bygga självförtroende och skapa ett fortsatt intresse. Här pågår det arbete – men detta brådskar.

• Skapa förutsättningar för livslångt lärande. Nya inslag i undervisningen implementeras inte av sig själv. Många elever ligger dessutom långt fram när det gäller kunskaper inom exempelvis programmering. Kunskaper de har skaffat sig utanför skolans undervisning. Därför måste lärare få tid till kompetensutveckling. Likt den högaktuella diskussionen om livslångt lärande genom yrkeslivet behöver lärare få tid för fortbildning, planering, kollegialt lärande och verklighetsförankring av undervisningen.

• Bygg vidare på initiativ och satsningar som visar resultat. Verksamheter som är utvärderade har visat sig fungera och ge positiva resultat på elevernas kunskapsutveckling behöver skalas upp. Vi har i artikeln gett flera exempel och det finns säkert fler.

• Ensam är inte stark. De här frågorna kräver ett brett engagemang. Vi är många aktörer som gärna vill bidra och har verksamheter som tillsammans kan vara en del av lösningen.

Men politiken måste visa att detta är viktigt. Många unga saknar tyvärr ett tekniskt och matematiskt självförtroende. Alla unga har rätt att känna att de har möjligheterna framför sig.

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen.

Veronica Bjurulf, vd NTA Skolutveckling

Ida Karlberg Gidlund, generalsekreterare Teach for Sweden

Karolina Lisslö, generelsekreterare  Mattecentrum

Magnus Svensson, programchef för strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem