Opinion

"Orimlig vindkraftskalkyl"

Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten. Foto: Anette Andersson, Energimyndigheten

DEBATT. Det finns ingen enkel matematik på det här området, skriver Tomas Kåberger, generaldirektör Energimyndigheten. Men att hävda att vindkraften skulle kosta 300 miljarder i subventioner är en orimlig kalkyl.

Det finns ingen rimlig grund för påståendet att vindkraften skulle kosta 300 miljarder till år 2035. Det kostar lite, kanske inget alls för elkunderna. Det är tydligt lönsamt för den energiintensiva industrin, men en förlorad intäkt för de etablerade fossil och kärnkraftverk som får mindre betalt för sin el än de skulle få utan konkurrerande vindkraftverk.

Elcertifikat ges i 15 år till anläggningar som producerar el från vissa typer av förnybar energi. De får ett värde genom att elkunder är ålagda att köpa en viss mängd certifikat i proportion till den mängd el man konsumerar. Hittills har huvuddelen av elcertifikaten gått till biokraft och en mindre del till småskalig vattenkraft. Eftersom vindkraft idag framstår som billigast att bygga ut kommer vindkraftverk som producerar ca 10 TWh/år byggas fram till år 2020 och få sådant elcertifikat under 15 år. De sista verken således som längst till år 2035.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här