”Nya kraven för nybyggen missar utsläpp”

2021-12-29 09:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Från 1 januari ska klimatdeklarationer tas fram för nya byggnader. Men i fem år inkluderas endast byggskedet – inte byggnadens hela livscykel. Nu måste branschen gå före, skriver Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol.

En viktig milstolpe i klimatomställningen är att klimatdeklarationer från den 1 januari ska tas fram för nya byggnader. Men, under de kommande fem åren är planen att enkom inkludera klimatpåverkan i byggskedet. För att effektivt bidra till minskade utsläpp behöver fokus vidgas och redan nu ligga på klimatprestandan för byggnaden under hela dess livscykel.

Vikten av en snabb omställning i bygg- och fastighetssektorn är stor. Sektorn står för 21 procent av samhällets klimatpåverkan. Klimat- och energiprestandan under de många decennier då byggnaden används påverkas av dess utformning och av de material som byggs in. Därför är det problematiskt att det nya kravet på klimatdeklarationer begränsas till perioden innan byggnaden tas i bruk.

De vingklippta klimatdelarationerna ökar bygg- och fastighetssektorns ansvar. Både privata och offentliga beställare behöver gå före och visa vägen. Tre sätt att göra det på är att:

1. Optimera hela byggnadens livscykel: Samtidigt som byggfasens klimatpåverkan optimeras så behövs ett helhetsgrepp. Enligt Boverket står uppvärmning idag för en tredjedel av de totala klimatutsläppen från byggsektorn. Energiåtgången för uppvärmning, under alla år då byggnaden används, minskas avsevärt av ett tätt klimatskal och god isolering. Dessutom minskas effekttopparna och behovet av energi när efterfrågan är som störst.

2. Ta faktabaserade beslut: För att inte konkurrensen ska snedvridas behöver miljövarudeklarationer (EPD) användas för att bedöma varje produkts faktiska klimatprestanda. Boverket har tagit fram en databas med generella, konservativa skattningar per produkttyp. Miljövarudeklarationerna för mineralull visar att det faktiska klimatavtrycket är 20 till 30 procent lägre.

Marknadens roll är att inte fastna i en statisk föreställning om olika materialslags prestanda utan att ha örat mot rälsen. Omställningen går fort. I samma stund som produktionsprocesser ställs om till förnybar energi minskas klimatpåverkan avsevärt. Klimatdeklarationerna är en välbehövlig blåslampa som driver på utvecklingen.

3. Värna byggnadernas funktion: Samtidigt som klimatpåverkan minskas behöver vi säkerställa att vi inte kompromissar byggnadernas funktion och syfte: brukarnas komfort, hälsa och säkerhet. När vi optimerar klimatprestandan behöver vi säkerställa att vi inte prioriterar ner andra viktiga miljö- och kvalitetsaspekter som brandsäkerhet, risk för fuktskador, god akustik och kemikalieinnehåll. Byggnaden är ett system och helhetslösningen behöver stå i fokus, både avseende klimatprestanda och avseende andra kvalitetsaspekter.

Vi behöver accelerera klimatomställningen, både inom politiken och näringslivet. I Danmark är planen att redan nästa år införa lagstadgade gränsvärden för klimatutsläpp under byggnadens livscykel för byggnader över 1 000 kvadratmeter. Från 2025 gäller de även för mindre byggnader.

I Sverige får vi ge oss till tåls. Hela livscykelns prestanda ska börja redovisas först år 2027. Då återstår endast tre år till målåret 2030 då bygg- och fastighetssektorn ska ha halverat sitt klimatavtryck i relation till basåret 2015. Ännu saknas en svensk tidplan för när gränsvärden för byggnaders klimatavtryck ska införas.

Med en femtedel av samhällets klimatutsläpp har bygg- och fastighetsbranschen en central roll att spela. Ledande privata aktörer liksom kommuner, regioner och statliga bolag behöver gå före och leda vägen.

Genom att i upphandling redan nu börja ställa krav på produktspecifika livscykelanalyser, gränsvärden för klimatpåverkan och närproducerade hållbara lösningar har ni möjlighet att bli hjältar i klimatomställningen. Ett snabbt agerande är nödvändig för att säkra drägliga livsförhållanden på vår planet. Vi har inte råd att vänta, alternativet är för kostsamt.

Veronica Koutny Sochman, vd för branschföreningen Swedisol

Mer om: Debatt Byggnader

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt