”Ny kärnkraft är vare sig ekonomiskt eller nödvändigt”

2019-02-25 14:00  
Lennart Söder, professor i Elkraftteknik.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Att det skulle kosta 1000 miljarder kronor mer att bygga ett förnybart leveranssäkert elnät, utan kärnkraft, bygger på feltolkningar och missuppfattningar, skriver Lennart Söder professor i elkraftteknik.

Sju debattörer från energisektorn, nedan kallade ”författarna”, skriver i Ny Teknik 22 februari, 2019 under rubriken ”Vi måste säkra elförsörjningen med ny kärnkraft”.

De hänvisar till utmaningar med bland annat effekt, svängmassa och stabilitet och drar slutsatsen att ett förnybart elsystem ”skulle kosta 1000 miljarder kronor mer än att bibehålla dagens leveranssäkra energimix där man ersätter åldrande reaktorer med nya”.

Tyvärr bygger mycket av deras argumentation på flera missuppfattningar.

Om ”1000 miljarder kronor”

På sidan 31 i Sweco-rapporten ”100 % förnybart – en rapport till Skellefteå kraft” står det, ”Det totala investeringsbehovet för att nå 100 procent förnybart – uppskattad för perioden 2017-2050 och inkluderande produktion, nät, energilager, efterfrågeflexibilitet – estimeras till 1554 miljarder SEK i scenario 1”. Så långt korrekt.

Men, sen måste man studera vad de faktiskt säger i denna rapport:

  •  I denna totalkostnad ingår 490-500 miljarder kronor för elnät där reinvesteringsbehovet utgör 80 procent. Det vill säga att 400 miljarder kronor måste man betala oavsett systemutveckling.
     
  •  Det ingår också en kostnad för utbyggnad av vattenkrafts-effekt, varav 40 procent utgör ersättning för avveckling av existerande gasturbiner. Det vill säga detta behövs oavsett system. Kostnad: 58 miljarder kronor.
     
  •  I totalkostnaden ingår även reinvestering i existerande kraftvärmeverk. Detta behövs ju även om vi bygger mer kärnkraft. Kostnad 90 miljarder kronor.
     
  •  Dessutom ingår kostnad för renovering av kärnkraftverk: 45 miljarder kronor.

När det gäller författarnas kostnader för kärnkraft så måste man jämföra på rätt sätt.

– Författarna skriver: ” Åtta nya reaktorer innebär cirka 500 miljarder kronor. Underhåll av elnätet uppskattas till 100 miljarder kronor. Sammanlagt cirka 600 miljarder kronor”. De åtta svenska kärnreaktorerna producerade år 2018 ca 66 TWh. I Swecos rapport tillförs totalt 75 TWh vindkraft och 10 TWh solkraft, det vill säga 85 TWh. Man ska inte jämföra kostnaden för 66 TWh av ett energislag med 85 TWh från andra energislag. Med 85 TWh kärnkraft istället för 66 TWh så ökar kostnaden för kärnkraftsinvesteringen med 144 miljarder kronor.

– Författarna räknar enbart med investeringen, och tar inte med driftkostnad för bränsle, avfallshantering, underhåll. För vind- och solkraft behöver man inte betala för ett bränsle eller högaktivt avfall. Dessutom behövs reinvesteringar i kärnkraftverk! För dagens kärnkraftverk ligger dessa kostnader på ca 10-15 öre/kWh (Sweco ”Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag”, 2016). Om vi antar 85 TWh/år med 10 öre/kWh blir totalkostnaden under 40 år 340 miljarder kronor.

Om man summerar detta så blir svaret istället att Swecos skattning för det förnybara elsystemet blir lägre (177 miljarder lägre) än att satsa på kärnkraft.

Författarna tar även upp utmaningarna med ”svängmassa”. Jag instämmer helt att frekvensstabilitet är synnerligen centralt för kraftsystemet. Detta är dock beaktat i Sweco-rapporten, sidan 35: ”Vi antar i båda scenarier att fem nedlagda reaktorer byggs om till svänghjul”.

Kostnad för detta är drygt 100 miljarder kronor. Detta är dock inte den mest kostnadseffektiva eller rationella lösningen. Vad som diskuteras för Sverige är snarare snabb frekvensregleringsreserv, och där kan, till exempel batterier, elbilar och/eller flexibel förbrukning bidra till betydligt lägre kostnader än svänghjul.

Författarna avslutar: ”Enligt rapport från SWECO kostar visionen ”100 % förnybart” ca 1600 miljarder kronor att genomföra. En stor del av kostnaden innebär en anpassning av elnätet till väderberoende kraft. Ändå kommer ett sådant system inte att garantera leveranssäkerhet och elförsörjningen riskeras.”: Men på vilka grunder menar de att detta system inte blir ”leveranssäkert”? Det är ju beaktat gällande effekt och svängmassa.

Inför Energikommissionen så uppskattades kostnaden för ny kärnkraft (6 procent realränta) till 54 öre/kWh, medan ”Kärnkraft - pågående projekt i EU” kostar 63 öre/kWh. Ny vindkraft kostar i denna rapport 51 öre/kWh. Det vill säga, ny vindkraft har lägre kostnad än ny kärnkraft. I dagsläget byggs också ny vindkraft i Sverige i princip utan extra bidrag från certifikatsystemet, dvs marknadsbaserat.

Författarna påstår att leveransosäkra 100 % förnybart in i kaklet skulle kosta 1000 miljarder kronor mer. Som framgår ovan bygger denna slutsats på ett antal feltolkningar av publicerade rapporter.

Lennart Söder, professor i Elkraftteknik.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt