Opinion

”Köp snabba tågtransporter – inte höghastighetståg”

Charles Edquist, professor i innovation, CIRCLE, Lunds universitet. Foto: Lunds universitet
Johan Nordlander, tekn. dr i fysik.
Ingvar Johansson, professor i filosofi.

DEBATT. Nya stambanor ska knyta samman Stockholm, Göteborg, Malmö. Men bestäm inte innan upphandlingen hur de snabba transporterna ska utformas. Släpp i stället fram nya lösningar, skriver Charles Edquist, Johan Nordlander och Ingvar Johansson.

Fort ska de nya tågen gå! Och regioner och städer ska knytas samman. Men hur fort ska de gå och var ska de stanna? Slutrapporten från Sverigeförhandlingen 2017 föreslår att tågen ska kunna köra i 320 km/tim och också i detalj var spåren ska gå och tågen stanna.

Detta är exempel på att man försöker beskriva de system och produkter som ska upphandlas. Men kanske finns det radikalt nytänkande vad gäller Sveriges nya tåg och stambanor. Det tror vi, men då ska man beskriva problemen som ska lösas och de funktioner som det nya tågsystemet ska ha – inte de önskade produkterna.

Politiker och tjänstemän bör inte på förhand välja teknik, inte heller kan man låta den privata marknaden göra det eftersomstat, regioner och kommuner är  marknaden när det är frågan om offentlig upphandling. Upphandlingen bör, enkelt uttryckt, inte vara en produktupphandling utan en funktionsupphandling.

Kombination av kunskap

Om en önskad produkt ska vara ny, det vill säga en innovation, så är den omöjlig att beskriva i förväg. Innovationer bygger ofta på kombinationer av kunskaper från olika håll. Man vet oftast inte ens på vilka kunskapsområden en framtida innovation baseras. Att bedriva vad som har kallats innovationsupphandling genom att beskriva innovationer är alltså omöjligt. Ordet innovationsupphandling finns inte heller i Lagen om offentlig upphandling, LoU.

En upphandling med en funktionsbeskrivning däremot lämnar fältet öppet för nya typer av produkter. Det öppnar för ökad kreativitet, fler innovationer, högre produktivitet och mer konkurrens. Det kan ge stora effekter, eftersom upphandlingen i Sverige uppgår till nästan 700 miljarder kronor om året, vilket motsvarar 17,5 procent av Sveriges BNP, mer än den samlade svenska industriproduktionen.

Dockas i farten

Höghastighetståg ska tillhandahålla snabba transporter. Men hastigheten är inte det viktiga, utan hur många minuter tågresan tar. Och det bestäms av både tåghastighet och stopp på stationer. Med en konstruktion där tågen på stambanorna aldrig stannar utan dockas i full fart av motorvagnar från matarbanor kan hastigheten ligga på 250 km/tim men ändå ge samma restid mellan Malmö och Stockholm som i Sverigeförhandlingens förslag. Stambanorna förläggs utanför städer och matarbanorna kan vara 100 km långa. Men en sådan lösning kan aldrig bli aktuell om upphandlingen beskriver ett annat specifikt system, inklusive en viss hastighet.

I en upphandling av snabba tågtransporter bör ett antal funktioner specificeras. Nedan nämns några där nya lösningar bör jämföras med de föreslagna höghastighetstågen.

• Korta transporttider och hög turtäthet.

• Integrering av mindre städer och landsbygd. Tack vare dockningen av motorvagnar med tåget på stambanan kan antalet anslutna stationer bli betydligt fler än vad som föreslagits, utan att andra orters restid påverkas. Därmed försvinner konflikter mellan kommuner om var stambanorna dras och var tågen ska stanna.

• Miljöbevarande. Nya miljöproblem, och arkeologiska utgrävningar kan undvikas genom att spåren på många sträckor placeras intill/ovanför existerande motorvägar. Rivning av känsliga stadsmiljöer och tunnelbyggen under städer undviks genom att stambanorna dras utanför tätorter. Därmed undviks också buller och risker förbundna med att tåg kör genom stationer i hög fart.

• Kostnader. Lägre tåghastighet och prefabricerade broelement sänker byggkostnaden och ger kort byggtid, etappvis driftsättning och lägre energianvändning. Investeringen blir hälften eller mindre, jämfört med Sverigeförhandlingens 230 miljarder kronor.

Befordra innovation

Offentlig finansiering av snabba tågtransporter innebär att LoU, måste tillämpas. Enligt denna kan kravspecifikationen göras antingen i produkttermer (som är absolut vanligast) eller i funktionstermer. Funktionsupphandlingar är helt förenliga med LoU, och uppmuntras kraftfullt av EU:s regelverk som ett sätt att befordra konkurrens och innovation. Ordet funktionskrav används åtta gånger i LoU.

Funktionskraven måste preciseras på ett öppet och brett sätt så att potentiella leverantörer ser möjligheter till nyskapande. Även om, till slut, upphandlingen av banor och av tåg blir skilda åt, så bör de behandlas integrerat i arbetet med funktionsbeskrivningen.

Vi föreslår att det nya Infrastrukturdepartementet får ansvaret för att utveckla en funktionsbeskrivning för hur Sverige i framtiden ska kunna få ett järnvägsnät där transporter kan ske betydligt snabbare än i dag. När funktionsbeskrivningen väl är klar finns i LoU en relativt fast form för genomförandet av själva upphandlingen.

Pockande problem

En funktionsinspirerad lösning på de pockande svenska tågproblemen kan leda till tiotusentals jobb och hundratals miljarder i exportintäkter. Så skedde en gång efter upphandlingarna av Ericssons AXE-växel och det svenska systemet för starkströmsöverföring (ASEA/ABB).

Med en funktionsbeskrivning av vad som är önskvärt hos ett framtida svenskt järnvägsnät, så kanske vi kan få ett slutresultat som bygger på idéer ingen tidigare drömt om.

Charles Edquist, professor i innovation, CIRCLE, Lunds universitet

Johan Nordlander, tekn. dr i fysik

Ingvar Johansson, professor i filosofi

Relaterat:

Information om det dockningsbara tågsystemet

Funktionsupphandling för innovation, välfärd och miljö. Edquist, Charles (Mars 2019). Konkurrensverket, Uppdragsforskningsrapport 2019:2: http://www.konkurrensverket.se/contentassets/916ecd96293549589d7ae5ee2e2c0eae/forsk-rapport_2019_2-.pdf