Opinion

”Här är fördelarna med vätgas för tunga transporter”

Vätgaslastbilar från Toyota, byggda i projektet Zanzeff, zero and near zero emission freight facilities.
Tuula Teeri, vd IVA. Foto: Elin Vinger Elliot
Filip Johnson, IVA-ledamot och professor i energisystem vid Chalmers. Foto: Chalmers
Per Kågeson, IVA-ledamot och huvudförfattare till rapporten. Foto: IVA

DEBATT. Vätgas får svårt att konkurrera med batterier – men tunga vätgasfordon har ändå en rad fördelar. Med rätt förutsättningar kan de bli ett viktigt alternativ, skriver Per Kågeson, Filip Johnson och Tuula Teeri, IVA. 

Till 2030 ska utsläppen av växthusgaser från transporter ha minskat med 70 procent. En viktig åtgärd är att snabbt konvertera fordonsflottan till eldrift. Det räcker inte att personbilar elektrifieras.

Även tunga lastbilar behöver elektrifieras. Indirekt elektrifiering genom elektrolysbaserad vätgas kan vara ett alternativ till batterifordon eller elvägar.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien har i en ny rapport analyserat möjligheterna att använda vätgas i tunga fordon som drivs av bränsleceller. Analysen visar att vätgas kan få svårt att konkurrera med batterier.

De väger mindre och kan lasta mer eftersom batterier är stora och tunga.

Kostnaden 2030 för fordon och vätgas bedöms bli 50 procent högre jämfört med batteridrift. Det är en följd av att vätgas i bränsleceller kräver 2,5 gånger mer el per fordonskilometer. 

Det finns ändå fördelar med vätgasfordon jämfört med batteridrivna fordon. De väger mindre och kan lasta mer eftersom batterier är stora och tunga. Det går snabbare att tanka vätgas jämfört med att ladda batterier. Det ger åkerier möjlighet till ett högre fordonsutnyttjande och en merintäkt som i en del fall kan täcka den högre kostnaden för bränslecellsfordon. 

Sverige måste skapa långsiktiga och tydliga förutsättningar för både direkt och indirekt elektrifiering.

Följande förutsättningar är viktiga: 

1. Sverige säkerställer att EU:s kommande förordning om alternativbränsleinfrastruktur anpassas till våra nationella förutsättningar. Det viktigt att minimiavstånden mellan stationerna anpassas till trafikunderlaget i olika delar av landet. Sverige bör prioritera vätgastankstationer som klarar efterfrågan från ett rimligt antal tunga lastbilar och snabbtankning på tio minuter. Det är viktigare än ett stort antal stationer.   

2. Det införs en kilometerskatt för tunga fordon som gynnar nollutsläppsfordon. Om fordonstrafiken ska elektrifieras krävs att tekniken är billigare än diesel. Reduktionsplikten och höga skatter på diesel bidrar. En kompletterande åtgärd är att införa kilometerskatt för tunga fordon och att differentiera den för att gynna nollemissionsfordon. EU:s eurovinjettdirektiv ändras nu så att det blir möjligt. Kilometerskatten påverkar även alla utlandsregistrerade långtradare som kör på svenska vägar. 

3. Sneddrivningen i skatter mellan direktelektrifiering och indirekt elektrifiering med vätgas undanröjs. El som laddar batterier belastas med en av Europas högsta skatter, medan el som används för vätgasproduktion är skattebefriad. Denna snedvridning riskerar att leda till höga kostnader och onödigt hög elförbrukning. Enklaste sättet att ge styrmedlen en teknikneutral utformning är att sänka skatten på el till den lägsta tillåtna i EU:s energiskattedirektiv, 1 öre i stället för dagens 36 öre/kWh, för el som tillförs batterier i tunga fordon som är föremål för kilometerskatt. 

4. Samordning av berörda myndigheter säkerställs. För att snabbt ställa om landets fordonstransporter till eldrift behöver regering och riksdag snarast undanröja den osäkerhet som finns om ekonomiska villkor, tillståndsprocesser och säkerhetskrav samt se till att myndigheternas arbete för att stödja introduktionen av vätgas samordnas. 

Sverige har goda möjligheter för elektrifiering och en stark fordonsindustri som borde kunna ta ledningen i utvecklingen. För att detta ska bli verklighet måste Sverige skapa rätt förutsättningar för omställningen. 

Per Kågeson, IVA-ledamot och huvudförfattare till rapporten 

Filip Johnson, IVA-ledamot och professor i energisystem vid Chalmers  

Tuula Teeri, vd IVA