”Försiktighetskulturen gör svenskarna till medelmåttor på innovationer”

2019-07-01 07:30  
Magnus Höij. Foto: Innovationsföretagen

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Sverige och svenskarna uppfattas gärna som ett av världens mest innovativa folk. Men verkligheten ser radikalt annorlunda ut, säger Magnus Höij på branschorganisationen Innovationsföretagen.

Det är lätt att bländas av den uppskattande internationella blicken på det svenska innovationsundret. När topplistor över världens mest innovativa länder presenteras, gärna kompletterade med statistik över flest unicorns (startups med över en miljard dollar i värdering) per capita, slår sig företrädare för innovativa branscher, däribland jag själv, oss gärna för bröstet.

Men. Om vi på allvar vill vara ett land där innovationer skapar arbetstillfällen, tillväxt och i längden ett förbättrat samhälle kan vi inte längre luta oss tillbaka och vila på gamla meriter. Jag vill, möjligen något provokativt, hävda att det svenska tech- och innovationsundret inte har uppkommit tack vare Sveriges förutsättningar för innovatörer och entreprenörer. Tvärtom har det uppkommit trots den svenska kulturen.

Innovationsföretagen har låtit Kairos Future djupanalysera den svenska innovationsbranschen och intervjua representanter för femtio av våra medlemsföretag inom arkitekt- och teknikkonsultsektorn. Svaren är förvånansvärt entydiga. Sverige levererar. Men vi levererar under vår potential.

”Svenska företag är sämre på innovationsprocesser”

Analysen, som presenteras i rapporten Agenda för ett innovativt Sverige, visar på behovet av ett förändrat synsätt hos individ, näringsliv och den offentliga sektorn för att Sverige inte ska tappa mark i den knivskarpa internationella konkurrensen.

Det finns nämligen anledning för näringslivet att vara självkritiskt. En vanlig fördom mot företag, även inom den sektorn som Innovationsföretagen representerar, är att den kortsiktiga profiten går före proaktiviteten.

Detta bekräftas av den rapport som nu släpps – ett optimerat resultat på sista raden är viktigare än att fördela resurser till disruptiv, mer riskfylld och långsiktig innovation. I en internationell kontext är svenska företag sämre på interna innovationsprocesser och samverkan mellan storföretag och startups än i andra jämförbara länder.

Låt oss se oss själva i spegeln – vi kan bättre.

Rapporten pekar även på att vi svenskar som individer väljer trygghet före utmaning. Det är inget fel i det, men ett sådant synsätt skapar knappast en kultur anpassad för innovativa under.

Sverige är bättre än snittet på innovativ utveckling inom företagsorganisationen, men har även en betydligt högre andel entreprenörer som ger upp sitt företagsskapande i förtid än exempelvis Nederländerna. Detta trots att svenskarna upplever att det svenska företags- och startupklimatet generellt sett är gott. Svenskar – låt oss våga tro på oss själva.

”Staten är den svaga länken”

Är staten den svagaste länken? Den frågan ställs av Kairos Future. Svaret är: Ja. Vi har ett skattesystem som snarast motverkar incitament till utbildning, entreprenörskap och risktagande. Höga marginalskatter redan på relativt låga inkomster är ett problem som ofta lyfts fram som Sveriges stora stoppkloss, även i ett internationellt perspektiv.

Det innovationsstöd som över huvud taget existerar är föga anpassat efter de konsultföretag som står för lejonparten av industrins och samhällets praktiska innovationsarbete.

Den roll som staten kan och bör ta, att vara smörjmedlet mellan näringsliv och det offentliga i storskaliga innovationsprojekt som är direkt nödvändiga för en hållbar samhällsomställning, är snarast en god utopi.

Höghastighetstågen, bostadsutmaningen, omställningen och utrullningen av solcellssatsningar på annat än experimentstadiet – de goda exemplen lyser med sin frånvaro. Sverige ligger på dessa områden mil bakom länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz. Stefan Löfven och Ulf Kristoffersson. Vi kräver mer.

Vi kan se tillbaka på 70 år av svenskt företagande, entreprenörskap och innovativ skaparglädje som har format det samhälle vi lever i i dag. Volvo, Ericsson, Saab och SKF är alla goda exempel på hur man i Sverige kan skapa och utveckla tjänster och produkter i internationell toppklass.

Men – den svenska ekonomin och arbetsmarknaden kan inte vila på gamla meriter. Vi vet inte vilka utmaningar som väntar framtidens svenska företag, men vi vet att nyckeln för att möta utmaningarna ligger i anpassning, utveckling och innovation.

En översyn av skattesystemet, utbildningsystemet, bättre innovationsstöd och en innovationsfrämjande kultur är några exempel på nödvändiga åtgärder.

Låt oss möta dessa utmaningar tillsammans. Som individ, som företag och som nation – nu lägger vi den destruktiva försiktighetskulturen bakom oss.

 

Magnus Höij,

förbundsdirektör, Innovationsföretagen

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt