”EU:s återhämtningsmiljarder bör gå till företagens miljöprojekt”

2020-12-01 06:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Vi står redo, vi har 31 industriella klimatprojekt från svenska aktörer inom områdena bilen, bränslet och beteendet som kan genomföras de närmaste åren, skriver 2030-sekretariatet, Vätgas Sverige och en rad teknikföretag.

EU-kommissionen sätter av ofattbara 750 miljarder euro, 7 500 miljarder kronor, till återställning efter covid-19. En tredjedel skall användas till grön och digital återställning och Sveriges andel uppskattas till 10 miljarder kronor. Detta bidrag är en unik möjlighet att accelerera klimatarbetet.

Timingen är riktigt bra. EU-kommissionen håller på att kraftigt skärpa klimatmålen, och under de kommande åtta månaderna revideras flera viktiga direktiv. 

I mars kommer EU-kommissionen att presentera vad som hänt under det första året med the Green Deal, kommissionen omfattande klimatsatsning. Den ansvarige kommissionären Frans Timmermans efterlyser konkreta projekt, och är mån att visa att det är verkstad bakom orden.

EU:s medlemsländer skulle redan i mitten av oktober ha lämnat in sina planer för den gröna återställningen. Flera länder har skött sig. Frankrike hade sin lista klar tidigt i september och får därmed en större chans att påverka, Spanien och Italien var inte långt efter.

Sverige tillhör dessvärre eftersläntrarna, tillsammans med länder som Polen, Slovakien och Bulgarien. Detta trots att Sverige var ett av 15 medlemsländer som i ett upprop som uppmanade kommissionen att agera kraftfullt och stötta investeringar i hållbara industrier. Kommissionen tar beslut om tilldelning i slutet av april nästa år.

Det är inte bra att vara sena i leverans till kommissionen. Än mer allvarligt är att finansdepartementet verkar vilja låta bidraget från EU tillfalla statskassan och betala för höstbudgetens miljöåtgärder. Den rekordsatsning på 10 miljarder till miljöåtgärder som regeringen fick beröm för i höstas betalas alltså av EU.

EU:s stöd borde tvärtom gå till företag som är otåliga och villiga att driva på utvecklingen, och genom sina nysatsningar bidrar till den innovation som har satt Sverige i miljöutvecklingens framkant.

Det sker enormt mycket på miljöområdet i Sverige. 2030-sekretariatet har sammanställt förslag från svenska partners i ett trettiotal projekt inom områdena bilen, bränslet och beteendet.

Bredden av förslag är viktig, omställningen kräver att vi är aktiva inom alla områden. De 31 projekten, som tillsammans är budgeterade till omkring 15 miljarder kronor, kan alla genomföras under de närmaste åren.

Eftersom vi är inne i månaden innan jul, presenteras projekten i form av en digital adventskalender som lyfter fram ett projekt per dag.

Denna sammanställning är viktig av två skäl. Dels visar den för den svenska regeringen vilken bredd av initiativ som finns, redo att sättas i verket. Dels visar den för EU att det finns en stor innovationsanda i Sverige. Inom biodrivmedel, elektrifiering, vätgas och mobilitetsfrågor finns nya projekt som både skapar klimatnytta och gynnar den svenska industrin.

 

Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet

Peter Rydebrink, vd Euromekanik AB

Per-Arne Karlsson, Director Public Affairs & Renewable Energy , St1

Peter Ekholm, vd Inlandsbanan

Torsten Granberg, vd Plagazi AB

Björn Aronsson, verksamhetsledare Vätgas Sverige

Tage Erikson, delägare och partner, projekt och marknad, Swedish Solar Hydrogenesis AB Marine

Ylva Alwarsdotter, vice vd Sekab BioFuels & Chemicals AB

Malin Möller, chef verksamhetsutveckling, KG Knutsson AB

Henrik Brodin, affärsutvecklingsansvarig Energi, Södra

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt