Opinion

”Ansvaret för de stora forskningsmiljöerna faller mellan stolarna”

Max IV i Lund. Bild från 2015. Foto: Perry Nordeng
Målstationen där den 45 ton tunga vakuumtanken skall placeras på ESS i Lund. Vakuumtanken är en av huvudkomponenterna i målstationen på forskningsanläggningen ESS. Den 45 ton tunga, 6 meter höga och 6 meter breda vakuumtanken är byggd av den spanska samarbetspartnern ESS Bilbao. Bild från oktober 2020. Foto: Johan Nilsson/TT

DEBATT. Möjligheterna med de stora forskningsanläggningarna som Max IV och ESS tas inte till vara fullt ut – och en ny statlig utredning lämnas många frågor obesvarade, skriver en lång rad företrädare för universitet, företag och forskningsmiljöer.

Regeringen satsar miljardbelopp på storskalig forskningsinfrastruktur, såsom ESS, MAX IV och Cern. Sådana anläggningar pressar ständigt gränserna för modern teknik, vilket spiller över i helt nya lösningar inom andra områden, till exempel nya cancerbehandlingar och diagnosverktyg, kommunikationstjänster, grön energi, system för processindustrin eller ai-drivna it-system för Industri 4.0.

Utvecklingen av dessa infrastrukturer är beroende av avancerade teknikmiljöer där universitet, institut och företag får i uppdrag att utveckla och leverera testade tekniska komponenter och system.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här