”Allmännyttans renoveringar kan bli långsiktigt ohållbara”

2020-09-01 10:26  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Ska allmännyttan och andra fastighetsbolag verkligen göra skillnad behöver de sluta slänga fullt fungerande byggnadsdetaljer, skriver organisationen Renoveringsraseriet.

I en debattartikel i Ny Teknik argumenterar Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta och Anna Jarnehammar, vice vd för IVL Svenska miljöinstitutet, för att byggindustrin ska bli mer klimatanpassad.

Om detta instämmer vi. Det är helt klart på tiden att byggsektorn minskar sina utsläpp eftersom de är betydande.

Man skriver också att renoveringar och upprustningar innebär en chans till rejäla utsläppsminskningar och föreslår att regeringen bör bidra till kunskapsuppbyggnad och utbildningsinsatser för byggherrar och entreprenörer; ett mycket lovvärt initiativ.

Tyvärr har vi sett inte minst allmännyttiga bostadsbolag genomföra alldeles för många kortsiktiga renoveringar som ytligt sett kan verka logiska och energibesparande, men som i själva verket är både långsiktigt ohållbara och som samtidigt förvanskar vårt kulturarv. 

När man renoverar en fastighet genom att exempelvis byta fönster behöver man säkerställa att vinsten av att installera energieffektivare fönster inte äts upp av de utsläpp som orsakas när det nya fönstret ska produceras, fraktas och installeras.

Och det ska oerhört mycket till innan ett nytt fönster, ur miljösynpunkt, är mer miljövänligt än att energieffektivisera ett ursprungligt fönster genom att exempelvis sätta in en tredje glasruta i befintlig båge. 

Att köpa in ett nytt fönster kostar såklart en viss summa. Men i priset får vi inte reda på hur fönstret belastar miljön. I praktiken kan man därför på pappret göra stora energibesparingar fast man i själva verket orsakar betydande miljöpåverkan.

Det är här nyckeln till hållbarhet ligger: att ta reda på vad som egentligen är en bra åtgärd och väga kostnaden mot nyttan.

Vi i den ideella föreningen Renoveringsraseriet har som uppgift att granska hur fastighetsägare förvaltar sina hus, ur såväl klimat- som byggnadsarvsperspektiv.

Tyvärr har det visat sig att många allmännyttiga bolag prioriterar utbyte framför renovering av befintliga byggnadsdetaljer. Det är mycket vanligt att byta fönster, kök, portar och balkonger.

Hellre än att energieffektivisera genom att sätta in en tredje ruta, och samtidigt bevara de ursprungliga värdena, byter man till material som inte åldras med värdighet, som inte kan underhållas och som har en begränsad livslängd. Man slösar helt enkelt med naturresurserna för att spara energi.

Med utbytesförfarandet spar man visserligen energi, men till ett högt pris.

Träfönster från tiden före cirka 1960 tillverkades av kärnvirke. Något som gör att om de bara regelbundet underhålls så kan de hålla näst intill hur länge som helst.

Förfarandet med att kassera fullt fungerande träfönster bidrar dessutom till sopberget. Dessutom går det emot EU:s avfallshierarki som sedan 2011 är en del av svensk lag och som säger att vi först och främst måste förebygga att avfall uppstår. 

Beräkningsmodellen som Anders Nordstrand och Anna Jarnehammar förespråkar bör därför titta på vad som finns i nuläget och premiera material och byggnadsdetaljer som går att förvalta långsiktigt genom underhåll. Om det handlar om att riva och bygga nytt måste miljöbelastningen även inkludera den miljöbelastning som det befintliga huset gett upphov till. Först då kan man se vad som verkligen är ett bra miljöval. 

Ska allmännyttan och andra fastighetsbolag verkligen göra skillnad på både energibesparingsområdet, och samtidigt vårda och bevara vårt byggnadsarv, behöver de sluta slänga fullt fungerande och vackra byggnadsdetaljer.

I stället behöver de uppgradera dem, exempelvis som beskrivits ovan, och regelbundet vårda och underhålla det befintliga. Då riskerar de inte heller att bryta mot EU:s avfallshierarki.

 

Gustav Bergström, generalsekreterare Renovringsraseriet

Alfred Skogberg, ordförande Renoveringsraseriet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt