Vem gör av med mest energi – löparen eller bandet?

Fråga 1.

Det är inte ovanligt med ett löpband hemma. På nätet hittar man uppgiften att den som springer en timme på bandet normalt sett förbrukar mellan 600 och 1 000 kalorier. Det blir sammanlagt en hel del med åren.

I löpbandet ligger också en inbäddad energi från materialframställning, tillverkning, värme och belysning i försäljningslokalen med mera – många både små och stora bidrag.

Är den totala energi löparen presterar under hela bandets användningstid mycket större eller mycket mindre än den i bandet inbäddade energin?

Det varierar naturligtvis från fall till fall, men är svaret ändå tämligen entydigt? Vi erinrar oss att vardagsspråkets kalori = 1 kcal = 4,18 kJ = 4,18 kWs = 4,18/3 600 kWh. Typiskt åtgår det alltså cirka 1 kWh när man springer en timme.

Fråga 2.

Här är tre figurtexter. Vilken passar för den visade grafen?

A. Antalet häckande storkpar

(i tusental) som funktion av antalet nyfödda barn i Tyskland (i miljontal) under sju år mellan 1965 och 1980 då storkarnas häckning är känd.

B. Omloppstiden (år) för solsystemets planeter runt solen som funktion av planeternas massa (Pg, petagram).

C. Vilopuls (antal slag per sekund) som funktion av kroppsmassa (kilogram) mätt på vuxna individer av sju arter av svenska sjöfåglar.

Fråga 3.

Hur bra korrekturläsare är du när det gäller svensk teknisk text?

Finn (minst) fem fel i följande mening:

”Vid trycket 100,000 Pascal och temperaturen 273K intar 1 mol av grundämnet Krypton volymen 22.7 liter.”

Svaren längre ned på sidan:

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

SVAR:

Fråga 1. Antag att man springer 0,5 timmar per vecka i tio år, innan löpbandet kasseras. Det blir totalt 250 timmar och energin 250 kWh.

Använd nu ett ekonomiskt argument. All energi kostar, grovt sett, lika mycket. Räkna med 1 krona per kWh, som ger värdet 250 kronor för löparens energi.

Men energin som är inbäddad i löpbandet måste återspeglas i dess pris, och priset ska täcka mycket mer än den inbäddade energin. Högst några hundra kronor kanske är rimligt för energin.

Dessutom finns det ett enskilt stort bidrag som bör räknas med: transporten när löpbandet fraktas hem. Troligen tar man den egna bilen och då är bränslekostnaden kanske 50 kronor.

Slutsatsen av denna grova överläggning blir att de båda energierna ofta är av samma storleksordning. Men på ett gym bör löparnas energi vara klart störst.

Fråga 2. Använd uteslutningsmetoden. B är fel ty det finns åtta planeter (förutom tidigare planeten Pluto), deras massa är långt mer än 1 Pg (1000 000 000 ton) och de stora planeternas massa är mycket mer än dubbla massan av de mindre.

C är fel ty pulsfrekvensen är för låg och brukar sjunka med djurets storlek. Det finns fler argument för att utesluta B och C.

Det korrekta A (från ett arbete av H. Sies) är ett mycket känt exempel på att korrelation inte behöver innebära orsakssamband (att storken kommer med de nyfödda).

Fråga 3. Enligt internationell (ISO) och svensk (SIS) standard är felen: ”100,000”, ”Pascal”, ”273K”, ”Krypton” och ”22.7”.

Grupper om tre siffror avgränsas med blanksteg och inte kommatecken (100 000), vilket man ofta ser i amerikansk text. Vid penningbelopp, där blanksteg skulle kunna förfalskas genom inskjuten siffra, får dock punkt användas. Punkt som decimaltecken får ersätta kommatecken endast i engelskspråkig text.

Enheter som kommer av personnamn har gemen begynnelsebokstav (pascal). Undantaget är grader Celsius, grader Fahrenheit. Motsvarande enhetsbeteckningar börjar dock med versal (Pa för pascal).

Det måste vara blanksteg (mellanslag) mellan mätetal och enhetsbeteckning (273 K).

På svenska skrivs ämnesnamn (krypton) med gemen första bokstav.

Man bör inte blanda utskrivet enhetsnamn (pascal, liter) och enhetsbeteckning (K) i samma mening.

Miniproblemet göran Grimvall

Professor

grimvall@kth.se