Synkrotronljus i Lund får grönt

– Det här innebär att vi har lämnat stadiet av vetenskapliga och tekniska utredningar. Nu är det finansieringen som ska utredas, och vi har tillförsikt till att det ska lösas, säger Mikael Eriksson som är driftansvarig för Max-labs tre befintliga acceleratorer för synkrotronljuset.

Enligt den nyligen publicerade forskningspropositionen tänker regeringen bland annat utse en förhandlare som ska ta fram vad som kallas ett slutgiltigt beslutsunderlag.

En synkrotronljuskälla utgår från en cirkelformig accelerator där magneter driver upp elektroner i fart.

När elektronerna sedan leds av utvecklas ljus av en mängd våglängder, från infrarött till hårdröntgen. Färgfilter sållar sedan ut precis de våglängder som önskas för olika undersökningar. De kan ge bilder av atomstrukturer i allt från halvledare till celler.

– Museer kan analysera vilka örter som ingår i bläck för att se om en bok skrevs i Halland eller Uppland, säger Mikael Eriksson.

Regeringen har inte formellt fattat något beslut om vad som kallas Max IV, men indirekt ses beskeden i forskningsproppen som avgörande.

Det är Vetenskapsrådet som har uttryckt önskemål om en årlig bidragsökning, och som har sagt att det vill finansiera Max IV.

Regeringen i sin tur väljer att följa Vetenskapsrådets linje, ökar anslaget till rådet med 150 miljoner kronor per år och säger idel snälla ord om Max IV.

Strikt sett är dock Vetenskapsrådet fritt att lägga pengarna på vad det vill, och en bukett av kompletterande finansiering behövs för att bygga Max IV. Förhandlingar pågår med andra länder såväl som med företag och andra fonder.

Kapitalinvestering för Max IV skulle vara cirka 1,6 miljarder kronor. Byggnaden beräknas kräva en investering på ytterligare cirka 1 miljard kronor.

Kanske har regeringen ett gott öga till just stora fysikanläggningar i Lund. Även planerna på neutronkällan European Spallation Source, ESS, får nämligen starkt stöd i forskningsproppen.

Här öronmärker regeringen pengar ur sin egen budget för att finansiera 30 procent av investeringen på 13 miljarder kronor, och därefter 10 procent av driften. Den skulle vara ett europeiskt samarbetsprojekt och vara i full drift runt 2023.