Sverige är bäst i världen på industriellt byggande

Industriellt byggande har potential att sänka kostnaderna, korta byggtiderna och höja kvaliteten på det byggda. Ändå är det bara mellan 20 och 40 procent av bostadsbyggandet som görs med inslag av industriella metoder, enligt en bedömning från Luleå tekniska universitet. Resten av byggandet sker med traditionella metoder, på platsen för det nya huset.

Småhustillverkarna sticker dock ut. Där bedömer experter att 80–90 procent av byggandet sker med industriella metoder.

Lars Stehn, professor vid Luleåuniversitetet, ser tre orsaker till att det industriella byggandet inte har slagit igenom på bredare front: att den svenska byggmarknaden är för liten, att beställarna är okunniga om vilka krav de kan ställa för att driva på utvecklingen, samt att de dominerande ­bolagen är för stora och därmed har svårt att styra om.

– De företag som är helt igenom industrialiserade är medelstora. För de stora är det för svårt, säger Lars Stehn.

Jerker Lessing, doktorand vid Lunds universitet och konsult på Tyréns, tror att byggbranschens tradition av att orientera sig kring projekt också spelar en stor roll.

– Ett projekt är unikt i sin utformning, de tekniska lösningar som väljs är i stora delar unika för byggnaden, teamet som ritar sätts samman unikt för projektet och teamet som ska bygga huset sätts också samman unikt. Totalt sett blir det många nivåer av unicitet, det har gjort en industriell utveckling svår att åstadkomma.

Ändå har flera initiativ tagits för att öka industrialiseringsgraden i byggbranschen under senare år. Den mest spektakulära satsningen stod NCC för, som byggde en fabrik i Hallstahammar för att leverera färdiga element till byggarbetsplatserna. Golven skulle vara utrustade med parkett och väggarna med tapet. Men satsningen gick i stöpet och fabriken stängdes våren 2008.

Sedan dess har en del företag, till exempel Peab och Skanska, fortsatt att satsa på prefabricering i olika grad i fabrik, medan till exempel JM har försökt ta kontrollen över arbetsprocesserna genom att utfärda standardiserade anvisningar för olika arbetsmoment.

Ytterligare några företag, till exempel trähusproducenterna Lindbäcks Bygg och Moelven Byggmodul, har lyckats kombinera både prefabricering i fabrik och standardiserade arbetsprocesser.

Lars Stehn bedömer att det främst är beställarna som måste ändra inställning om det industriella byggandet ska få större genomslag i Sverige. Om de inser att de kan spara pengar på minskat underhållsbehov i framtiden genom att stimulera en utveckling mot kvalitetssäkrad serieproduktion, tror han att en stor förändring skulle inträffa.

Jerker Lessing anser att byggbolagen måste rikta blickarna utomlands för att få tillgång till större marknader.

– Det finns en väldigt stor potential att utnyttja det försprång vi har i Sverige nu. Vi har satsat mycket på forskning och utveckling och har ett stort kunskaps­försprång, säger han.

I dagsläget är Sverige det land som, tillsammans med Japan, har kommit längst med det industriella byggandet.

– I Japan är det i princip bara småhus som tillverkas med industriella metoder. Så på flerbostadsmarknaden har vi kommit längre i Sverige. Och vi har kommit långt i vår syn att se på tillverkningen som ett industriellt produktionssystem som måste leva över tid. Där menar jag att vi är ledande i världen, säger Jerker Lessing.