Så vill WHO förhindra fler Crispr-bebisar

I slutet av november berättade nyhetsbyrån AP att den kinesiske forskaren He Jiankui ska ha använt gensaxen Crispr-Cas9 för att genredigera två tvillingflickor i embryostadiet. Syftet var att göra dem resistenta mot hiv-virus genom att inaktivera genen CCR5.

Men att använda gensaxen på det här sättet är en oerhörd risk, eftersom det inte är klarlagt hur andra gener påverkas av Crispr-tekniken. Dessutom går en sådan här förändringar i arv. Det är ett skäl till att tekniken är hårt reglerad på många håll i världen och till att kritiken mot He Jiankui har blivit så stark.

Kritikerna menar att He Jiankuis arbete underminerar åratal av forskning.

– Han har hoppat över den forskning kring säkerheten som alla efterfrågat. Trycket ökar för att faktiskt få till den forskningen, säger Eric Juengst, chef för centret för bioetik vid University of North Carolina, till tidskriften Wired.

I dag saknas ett gemensamt internationellt regelverk för genredigeringstekniken. Världshälsoorganisationen WHO håller på att sätta ihop ett team av experter som ska titta närmare på säkerhetsaspekterna och etiken kring genredigering. Syftet är att ta fram riktlinjer och standarder, som ska ligga i linje med mänskliga rättigheter.

Det finns en oro bland forskare att en skärpning av reglerna kring genredigering kan hindra legitim forskning. Frågan är också om skärpta regler verkligen kan stoppa någon från att göra egna Crispr-experiment som går emot reglarna, så som He Jiankui påstås ha gjort.

Jennifer Kuzma, expert på genredigering vid North Carolina State University, påpekar att Crispr-tekniken med tiden blir allt lättare att använda. Hon tror att den om ett decennium eller så kommer att användas rutinartat.

Eric Juengst menar att vi måste börja vänja oss vid tanken på att leva bland Crispr-redigerade människor.