Så ska färre hus få fuktskador

Putsade fasader med så kallad enstegstätning är en konstruktion som innebär att puts läggs direkt på isolering så att byggnadens skydd för regn och vind ligger i samma skikt.

Men på träregelväggar har metoden visat sig vara mycket känslig för fukt. Boverket uppskattar att omkring 4 000 byggnader har drabbats av fuktskador.

Till sommaren ska nya byggregler träda i kraft som är tänkta att sätta stopp för konstruktionen. Då kommer putsade regelväggar att behöva utformas med dränering och kapillärbrytning (så att vatten inte kan sugas upp) bakom fasaden, så att väggen inte ska kunna skadas av regn.

Redan under 2012 arbetade Boverket med regeländringen, men arbetet försenades när myndigheten fick i uppdrag att se över byggreglerna för små lägenheter för ungdomar och studenter. Nu beräknas ändringen träda i kraft den 1 juli i år.

Även putsbranschen tar nu initiativ för att stoppa problemen med fukt i de enstegstätade fasaderna. Branschorganisationen Spef, Sveriges murnings- och putsentreprenörsförening, försäkringsbolaget Gar-Bo och de större materialleverantörerna har tagit fram frivilliga riktlinjer som ställer högre krav på putsade fasader.

Riktlinjerna innebär bland annat att besiktningsmän ska kontrollera att arbetet utförs på rätt sätt och att en funktionsgaranti lämnas på tio år. Alla detaljer är ännu inte klara men regelsystemet, som kallas Säker fasad, beräknas sjösättas i mars nästa år.

Spef räknar med att systemet kommer att leda till merkostnader om två till tre procent i varje projekt. Men det är en extrakostnad som medlemsföretagen i Spef ska betala.

– Det har vi diskuterat inom föreningen och sagt att den smällen ska vi ta, säger Gino Carinci, ordförande i Spef.

Vad händer om ni upptäcker att något medlemsföretag inte följer riktlinjerna?

– Då är man inte certifierad och då kan man inte vara medlem i Spef, säger Gino Carinci.

Varför har det tagit så lång tid för branschen att agera för att stoppa fuktproblemen i enstegstätade fasader?

– Det tog ett och ett halvt år innan vi tog fram ett utbildningsmaterial. Det är många aktörer i branschen och att utbilda alla så att de gör rätt har tagit tid. Sedan har vi diskuterat med olika försäkringsbolag i ett år, säger Gino Carinci.

Branschorganisationen Spef menar att fuktproblemen i de enstegstätade fasaderna har berott på utförandefel. Boverket däremot anser att det rör sig om konstruktionsfel.

– Man satte igång att bygga med en konstruktion som inte var utprovad för regelväggar. Det var inte en beprövad lösning, säger Olle Åberg, fuktexpert på Boverket.

Fuktproblemen i de enstegstätade väggarna uppmärksammades offentligt år 2007, när forskare slog larm i tidskriften Bygg & Teknik. Sedan dess har flera byggföretag modifierat konstruktionen genom att bland annat ta bort det organiska materialet i väggarna.

Andra företag har enligt Olle Åberg fortsatt att bygga enstegstätade väggar och i projekteringen räknat på fukt som tränger in i konstruktionen jämnt fördelat över hela fasadytan. Men det är en otillräcklig projektering, anser Boverket.

– Det räcker inte, menar vi, eftersom skadorna som har inträffat har varit lokala, vid fönsterhörn och anslutningar. Man måste också titta på lokalt läckage och det kan behöva göras provningar för att kontrollera det, säger Olle Åberg.

Därför kommer de nya byggreglerna att innehålla en passage om att fukt som kommer in lokalt måste kunna torka ut tillräckligt snabbt.

I och med ändringen av byggreglerna i sommar räknar Olle Åberg med att regelväggar med putsade fasader i framtiden kommer att byggas med tvåstegstätning, antingen genom att väggarna får en luftspalt, eller genom att kapillärbrytande och dränerande skikt läggs in i isoleringen.

Boverket har tidigare beräknat att regeländringen kommer att leda till att färre hus får fuktskador, vilket bedöms ge en besparing på 320 miljoner kronor per år, samt färre fall av ohälsa, till exempel allergi och astma.