Övriga nyheter
Riksdagens ingenjörer har blivit färre
Efter förra valet var de 15. Nu sitter 12 ingenjörer i riksdagen. Säkrare livsmedel, bättre mattekunskaper i skolan och laddstolpar för elbilar är frågor de kommer att jobba för under de närmaste fyra åren.
Publicerad
Den här veckan börjar jobbet för nya riksdagen. Av de 349 ledamöterna som tar plats i bänkarna är tolv ingenjörer, visar Ny Tekniks genomgång.
En av nykomlingarna är 26-åriga miljöpartisten Emma Hult med högskoleingenjörsutbildning i byggteknik från Jönköpings tekniska högskola.
Ingenjörer behövs i riksdagen, anser hon.
– Jag är övertygad om att jag kommer att ha nytta av min bakgrund. Ingenjörer har ett annat sett att se på problem och att lösa dem. Dessutom ska riksdagen företräda folket och det finns många ingenjörer i samhället.
Själv brinner hon framför allt för bygg- och bostadsfrågor och för högskolepolitik.
Flera av riksdagsingenjörerna säger att de har stor nytta av sina tekniska kunskaper.
Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder, civilingenjör i kemiteknik med inriktning på livsmedelsvetenskap, har fyra år i riksdagen bakom sig. Han har bland annat motionerat om att återinföra förbudet mot azofärger som tillsats i livsmedel.
– Som utbildad inom livsmedel anser jag att det är viktigt att arbeta för en bra lagstiftning. Det finns i dag alldeles för många livsmedel som innehåller ämnen som borde vara förbjudna.
Lars Hjälmered, civilingenjör i maskinteknik från Chalmers, har företrätt Moderaterna i riksdagen sedan 2006. För honom är bättre skolresultat, inte minst i matte, den viktigaste frågan under den kommande mandatperioden.
– Goda grunder tidigt har betydelse för intresse för teknik senare och för möjligheter att klara krävande tekniska utbildningar, säger han.
Han vill också jobba för migrationsregler som gör det enklare för de tekniska högskolorna att kunna rekrytera talangfulla studenter och forskare.
Partikollegan Annicka Engblom har också suttit åtta år i riksdagen.
– Den viktigaste tekniska frågan jag vill driva den kommande mandatperioden är vidareutveckling av elfordon och infrastruktur av laddstolpar. Elbilsutvecklingen har länge bromsats av en ”hönan eller ägget-problematik”, säger hon.
– Många tvekar att köpa elbil när det inte säkert finns tillräckligt med laddstolpar, och det har varit svårt att satsa på laddstolpar när det inte finns tillräckligt många elbilsanvändare som kan betala och möjliggöra investeringen.
Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda riksdagspartierna med ledamöter med ingenjörsutbildning.
Hos övriga partier lyser de med sin frånvaro.
Likadant var det efter förra valet. Då hade samma partier 15 ledamöter med någon typ av ingenjörsutbildning. Sex av dem, varav fem moderater, lämnar nu riksdagen.
Nya är, förutom Emma Hult, Sverigedemokraternas Mattias Bäckström Johansson och Miljöpartiets Carl Schlyter, som tidigare suttit i Europaparlamentet.
För honom är säker användning av nanomaterial den viktigaste teknikfrågan just nu.
– Det finns fantastiska möjligheter, men även risker som vi inte riktigt förstår ännu, säger Carl Schlyter, som läst kemi på KTH men aldrig tagit ut någon civilingenjörsexamen.
Läs intervju med Hanif Bali (M), riksdagens enda webbutvecklare, på Ingenjörskarriär.se
