Digitalisering
"PTS bör undersöka hur bredbandspengar används"
Lokalt engagemang i byalag har gett de offentliga bredbandstöden stor draghjälp i landet. Men regeringens utredare vill ha tuffare styrning och ge PTS rätt att kontrollera hur pengarna använts.
-Bredbandsstödet kan hanteras mer effektivt. Det säger Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län, som utrett de offentliga bredbandsstöd som satsats under åren 2008-2012. Hon har i dag lämnat över ett delbetänkande kring hur bidragen fungerar till it-minister Anna-Karin Hatt.
Byalagens och andras insatser regionalt för att dra fram fiber hyllas av utredaren. Ett stort engagemang för att dra fram fiberuppkoplingar till landsbygden har funnits i hela landet och har medfört att kostnaderna landat på "förhållandevis låga nivåer", påpekar Alsér.
Hon anser dock att styrningen av bidragen bör öka på alla organisatoriska nivåer i syfte att effektivisera kostnaderna och menar att regeringen bör ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att meddela nationella riktlinjer för stöden från och med oktober 2014.
PTS bör också få i uppdrag att varje år följa upp hur pengarna använts och hur reglerna efterlevts.
På regional nivå föreslår hon också att bredbandskoordinatörer ska tillsättas, också de ska arbeta med att styra upp hanteringen av stöden.
Sammanlagt har det offentliga stödet (utan medfinansiering) uppgått till 1 300 miljoner kronor under åren 2008-2012. Det kan jämföras med att man i Finland satsar160 miljoner euro eller
I grova tal uppskattas bidragen ha gett 75 000 hushåll bredbandsmöjligheter sedan 2008. Men siffran är osäker, skriver utredaren, eftersom myndigheter har varit dåliga på att följa upp bidragsfinansierade projekt.
Utredaren konstaterar att EU väntas komma med nya regler för bredbandsstöden framöver. I Sverige är statsmakternas bredbandsmål av 90 procent ska ha minst 100 Mbits/s senast 2020.
Hon redogör också för läget i Finland, där regeringen satt som mål att minst 99 procent ska ha tillgång till minst 100 Mbits/s inom en radio av två km senast 2015.
Medan marknaden bedöms stå för 95 procent av täckningen måste staten hjälpa till för att ca 130 000 hushåll ska få den snabba uppkopplingen. Man satsar därför på 800 projekt till en kostnad av cirka 3,6 miljarder svenska kronor.