Nya fabriken ska tillverka vätgas utan koldioxidutsläpp

I över ett år har norska teknikkonsulten Reinertsen testat en metod för att göra vätgas av syntesgas på Statoils anläggning i Tjeldbergodden, några mil från Trondheim. Utvecklingen är så positiv att Reinertsen nu vill beställa den första produktionslinjen för tekniken.

I försöket har syntesgas hämtats från Statoils metanolfabrik. Syntesgasen har passerat membran som består av mikrometertunna flak av palladium. Membranet släpper bara igenom väte, och man får ren vätgas.

Kvar blir koldioxid, som sedan kan lagras till exempel i övergivna olje- och gasfält ute till havs.

Den patenterade palladiummembrantekniken har utvecklats av Reinertsen och det norska forskningsinstitutet Sintef.

– Med vår teknik kan vi producera vätgas och ta bort koldioxid till ett konkurrenskraftigt pris. När vi samtidigt kan ta hand om koldioxiden har vi en utsläppsfri energibärare, säger ägaren Torkild Reinertsen.

Reinertsens nya företag Reinertsen New Energy har grundat dotterbolaget Hydrogen Mem-Tech AS. Det är dotterbolaget som eventuellt ska bygga upp en produktionsanläggning i Trondheim. Hydrogen Mem-Tech ska eventuellt investera runt 20 miljoner kronor i produktionsanläggningen under 2018.

– Siktet är inställt på att investera i den första produktionslinjen under året. Vi förhandlar med potentiella leverantörer nu och hoppas på att ta ett beslut i januari, säger Torkild Reinertsen.

Han vill för närvarande inte säga exakt var tillverkningen ska ligga, men säger att det pågår förhandling kring hyresavtalet. Till att börja med kan anläggningen innebära 10-20 nya arbetstillfällen.

Torkild Reinertsen säger att Hydrogen Mem-Tech AS har ett behov av tillskott av kapital. Företaget kommer erbjuda befintliga investerare att delta i en riktad emission, samt bjuda in några nya investerare.

– Intresset för att investera är stort. Jag tror inte att det kommer bli några problem att få ihop kapitaltillskottet, säger Reinertsen, som äger 67 procent via moderbolaget.

Han säger att marknaden för vätgas redan är stor och att kravet för mer koldioxidfri produktion kommer öka mycket framöver. Han hänvisar bland annat till norska planer om färjor med vätgasbaserade bränsleceller, motorbåtar, samt bussar och tunga transporter.

Steffen Møller-Holst har doktorerat i bränsleceller och har arbetat med vätgasteknik i 27 år. Nu är han marknadsdirektör i Sintef med ansvar för en portfölj av väteprojekt på över 60 miljoner per år.

enligt Steffen Møller-Holst finns inte några tvivel om att membranttekniken fungerar.

– Palladium har otroliga egenskaper när det gäller att separera gaser, och släpper bara igenom väte så att vi får en mycket ren vätgas, säger Møller-Holst.

Han säger att denna membrantteknik har en stor potential på världsmarknaden.

– Även en liten marknadsdel kan ge bra resultat, säger Møller-Holst.

Han säger också att med det fokus vi nu har på hållbarhet och klimat, så måste man nämna Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid. För avskiljning av koldioxid är palladium-membranen särskilt intressanta.

– Tekniskt sätt används membrantekniken till att avskilja koldioxid och lagra ren väte från syntesgas. Det kommer vara ett viktigt bidrag till en renare energiproduktion och även för att reducera utsläpp från transportsektorn, säger Møller-Holst.

Det håller Torkild Reinertsen helt med om.

– Norge har varit tidigt ute med LNG (flytande naturgas) och batterier. Nu tar vi position inom vätgasområdet.

Steinar Eikaas, ansvarig för lösningar för minskade koldioxidutsläpp på Statoil, delar Reinertsens entusiasm kring vätgas. Statoil deltar i projekt där de utvärderar möjligheten att kunna använda vätgas för elproduktion i Nederländerna och för att värma upp bostäder i Storbritannien.

På Tjeldebergodden har Statoil hyrt ut ett område till Reinertsen så att företaget har kunnat testa membrantekniken i över ett år.

– Vi är positivt inställda till alla initiativ som kan bidra till att vätgastekniken fortsätter utvecklas, säger Eikaas.

Han poängterar att membrantekniken bara kan användas på syntesgas som alternativ till den rådande PSA-metoden (pressure swing absorption).

Syntesgasen skapas genom att omvandla naturgas. Då släpps också stora mängder koldioxid ut. I dag kan koldioxid fångas upp genom PSA-metoden. Statoil ser gärna att omvandlingsprocessen också kan bli renare på ett enkelt och billigare sätt.

Steinar Eikaas menar att Norge har en viktig nyckel för utfasning av fossila bränsleni Europa, och att Norge kan bidra till att nå målet för utsläppsminskningen i Paris-avtalet.

– Lyckas vi med att göra lagringen av koldioxid i stor skala kommersiell, kan vi potentiellt också öppna upp för möjligheter att realisera en vätgasvärdekedja där vi blir av med koldioxid i processen från naturgas till vätgas. Vår fördel är att vi har naturgas, teknik för att få bort koldioxid och 20 års erfarenhet av hantering och lagring både från Sleipner-fältet och Snøhvit, säger Eikaas.

Precis som både Reinertsen och Sintef tror också Statoil att transportsektorn, och i synnerhet sjöfarten, kan använda vätgas.

Viking Cruises tittar på ett projekt med Statoil för att bygga världens första bränslecellsdrivna kryssningsfartyg.

Fartyget ska baseras på samma design som de andra mellanstora kryssningsfartygen hos Viking. De är 227 meter långa, 28,8 meter breda och har plats för 930 passagerare och en besättning på 500 personer.

Artikeln var först publicerad i Tekniskt Ukeblad.