Innovation

Nu ska rymddata hjälpa bönder och it-entreprenörer

Sentinel 3a går till väders i april 2016.
Sentinel 3a går till väders i april 2016.

Rymdstyrelsens viktigaste mål framöver: Öka användningen av data om jorden som inhämtas via rymden.

Publicerad

Rymdstyrelsen kom nyligen med en ny uppdaterad strategi för verksamheten. Den gäller för åren 2016-2020 och har fokus på användningen av data som genereras av rymdsystem som Copernicus.

Copernicus är det europeiska satellitbaserade jord-, klimat- och havsövervakningssystemet, som nu är igång på allvar.

– Det är nu oerhört viktigt för oss att se till att öka användningen av data från rymden, säger Olle Norberg, generaldirektör på Rymdstyrelsen om myndighetsprioriteringarna framöver.

Man har bland annat upphandlat en webbaserad plattform, en portal, som ska göra exempelvis jordobservationsdata från Copernicus-projektets Sentinel-satelliter och andra sattelitsystem möjliga att ladda ned gratis.

Tanken är att väcka intresse hos myndigheter, näringsliv och andra, till exempel forskare, så att det skapas nya högteknologiska tjänster och produkter av verksamheten – som tänkt.

”Data från rymdsystem i allmänhet och från Copernicus och Galileo i synnerhet ska resultera i mätbart ökad användning och kostnadseffektivitet i offentliga verksamheter”, står det i strategin.

Hittills har resultatet av de stora rymdsatsningarna varit magert, konstaterade den statliga rymdutredaren Ingmar Skogö i september i fjol.

Hans slutsats var att Rymdstyrelsen måste öka samarbetet med andra partner som Vinnova, ESA och EU för att kommersialisera nya idéer som kläckts ur rymdforskningen.

Svenska bönder, klimat- och miljöövervakare och innovatörer skulle kunna dra stor dra nytta av all rymddata, menar Norberg.

– Sverige har exempelvis en duktig it-industri.

Men andra mål som att utveckla raketbasen Esrange finns med. Rymdstyrelsen väntar på att en nationell rymdstrategi ska komma från regeringen. Ett förslag där kan bli att Esrange ska få en uppskjutningsbana för kubsatelliter

Arbetet med de planerna pågår och leds Jan Nygren, tidigare S-politiker och vice vd på försvarsföretaget Saab Jan Nygren.

– I och med utredningen pågår och ännu inte är klar känner vi inte vi att vi kan ta höjd för det nu, säger Olle Norberg.

Ytterligare en sak han vill jobba mer med framöver är att väcka intresse för rymdfrågor hos unga människor.

Rymdstyrelsen nya strategi ska också bilda underlag inför ett viktigt rådsmöte i EU i höst, då rymdpolitiken för flera år framåt ska fastställas.

Gilla Ny Teknik på Facebook!

Rymdforskning

Enligt utredarna satsar staten varje år 1,5 miljarder kronor på rymdområdet. Största delen, runt 900 miljoner, går till Rymdstyrelsen som skickar omkring 700 miljoner vidare till den europeiska rymdstyrelsen, Esa. 85 procent kommer tillbaka till svensk industri i form av beställningar från Esa.

Cirka 500 miljoner landar i EU:s rymdforskningsprogram Galileo, Copernicus och Horizon-Rymd. Därutöver får Vetenskapsrådet i storleksordning 120 miljoner per år till forskning och installationer som exempelvis teleskop.

Men inte bara Rymdstyrelsen, utan en uppsjö av myndigheter som SMHI och Kustbevakningen, jobbar med rymdfrågor i sina verksamheter. Enligt Riksrevisionen spänner rymdfrågorna över åtta olika departement.

– Samordningen mellan myndigheter är inte så bra som den kan vara, säger Ingemar Skogö.andar i EU:s rymdforskningsprogram Galileo, Copernicus och Horizon-Rymd. Därutöver får Vetenskapsrådet i storleksordning 120 miljoner per år till forskning och installationer som exempelvis teleskop.

Men inte bara Rymdstyrelsen, utan en uppsjö av myndigheter som SMHI och Kustbevakningen, jobbar med rymdfrågor i sina verksamheter. Enligt Riksrevisionen spänner rymdfrågorna över åtta olika departement.

– Samordningen mellan myndigheter är inte så bra som den kan vara, säger Ingemar Skogö.