Populärteknik

Megastjärnan Stephen Hawking: Svarta hål kan koka bort

”Stephen Hawking är en briljant vetenskapsman”, säger Bo Sundborg, lektor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet. Snart föreläser han i Stockholm. Foto: TT
”Stephen Hawking är en briljant vetenskapsman”, säger Bo Sundborg, lektor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet. Snart föreläser han i Stockholm. Foto: TT
Stephen Hawking Foto: Joel Ryan
Stephen Hawking Foto: Joel Ryan

Svart hål är egentligen grå. Dessutom töms de på sitt innehåll för att på sikt lösas upp. Det har fysikens egen megastjärna Stephen Hawking räknat ut. Nu kommer han till Stockholm.

Publicerad

De har en glupande aptit och slukar allt i sin närhet. Inget som hamnar i dess våld kommer någonsin loss. Så såg bilden av svarta hål länge ut. Men 1974 kunde den brittiska fysikern Stephen Hawking presentera beräkningar som visar att hålen snarare är grå. Det beror på att de trots allt läcker ut lite strålning. Fenomenet, som fick namnet Hawkingstrålning, klassas av många fysiker som hans allra viktigaste upptäckt.

- Det var en insikt han drabbades av och som sedan kunde bevisas med Einsteins relativitetsteori och kvantmekaniken, säger Bo Sundborg, lektor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet.

Samtidigt visade Stephen Hawking att läckaget från svarta hål accelererar med tiden. Och att all materia som de innehåller till slut kommer att dunsta bort i form av Hawkingstrålning, ungefär som vattenångan till slut får en göl att torka ut. Hålet försvinner och med det all materia och den information som samlats i dess inre.

Resultatet väckte en enorm uppståndelse bland världens fysiker. Information får bara inte försvinna – det tillåter inte kvantmekaniken.

- Hawkingstrålning är en slags värmestrålning och värmestrålning karakteriseras av att den inte innehåller någon information. Därför finns det i förlängningen en konflikt mellan Hawkings beräkningar och kvantmekaniken.

Frågan är om det finns en lösning på problemet med vart informationen tar vägen. Och hur ser den i så fall ut? Fysiker över hela världen har brottats med frågan i mer än 40 år. Helt klart är att något saknas i vår världsbild, antingen i kvantmekaniken eller i vår bild av gravitationen.

- Han har utmanat hela forskarsamhället kan man säga. Den vanligaste åsikten nu är nog att Hawkingstrålning inte är exakt, det finns saker som man missat. Trots det är det otroligt svårt att komma ifrån hans ursprungliga argument, säger Bo Sundborg som i nästa vecka deltar i den internationella konferens i Stockholm där Hawkingstrålning och svarta hål ska diskuteras.

Stephen Hawking själv är en av deltagarna på konferensen. På måndag håller han också en föreläsning för allmänheten. Biljetterna är slutsålda sedan länge. Få forskare har en lyskraft som Stephen Hawking.

21 år ung drabbades han av ALS, amyotrofisk lateral skleros. Sjukdomen försvagar successivt alla muskler i kroppen. Sedan många år tillbaka är han rullstolsburen och kommunicerar med omvärlden via en dator som han styr med en kindmuskel (se separat artikel). Handikappet till trots har han fortsatt sin forskning och skrivit populärvetenskapliga böcker som sålt i miljontals exemplar.

- Stephen Hawking är en briljant vetenskapsman som också har förmågan att nå ut. Jag tror att om man har ett svårt kommunikationshandikapp är man tvungen att formulera sig väldigt kortfattat. Han har utvecklat det till en konst. Det han säger är kort, exakt och ofta väldigt roligt.

Att han dessutom medverkat i ett antal filmer och tv-program bidrar till hans popularitet. Han ofta bjuder på sig själv, exempelvis i tv-serien ”The Big Bang Theory” där han visar sig vara en dålig förlorare när han spelar Scrabble mot fysiknörden Sheldon Cooper.

Att motstå en brilliant vetenskapsman med alla de egenskaperna är svårt. Så har han också nått statusen av en megastjärna, bland allmänhet såväl som bland forskarkollegor.

Stephen Hawking

Hawking radiation conference hålls i Stockholm 24 till 29 augusti. Ett 40-tal av världens främsta fysiker på svarta hål deltar. De kommer från USA, Storbritannien, Sverige, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Portugal och Frankrike.

Född: 1942

Mest känd för: Hawkingstrålning, Penrose-Hawkings singularitetsteorem samt boken A brief history of Times (Kosmos: en kort historik). Hans liv beskrivs i filmen The Theory of Everything från 2014.

Familj: Gift med Elaine Mason, tre barn från ett tidigare äktenskap.