Hallandsåsborrar får full fart

Forskare vid universitetet RWTH i Aschen har fått en halv miljon euro för att studera problemet med att tunnelborrar kör fast.

Problemet gäller främst när borrarna sätts in i lermark och sedimentära bergarter. Idag tillsätter man ofta polymerer och tensider för att minska risken för vidhäftning, men problemet är att det kan bli dyrt att sanera tillsatserna när bergmaterialet forslas ut ur tunneln.

Hittills har man mest inriktat sig på att lösa problemen med hur vidhäftningen påverkat tunnelbygget, men nu ska forskarna även studera orsakerna till problemet. Hela processkedjan ska studeras, från mikroskopiskt stora partiklar i berget till de stora tunnelborrmaskinerna.

Man börjar med prov i laboratorieskala på universitetet och flyttar sedan ut till riktiga tunnelborrprojekt tillsammans med industripartner.

Forskarna ska även studera om det är möjligt att studera bergarterna i förväg innan borrningarna inleds, eller åtminstone när berggrundsundersökningarna genomförs. På så vis kan det bli möjligt att klassificera olika bergarter så att man vet vad man ger sig in i och kan anpassa antingen material eller byggtid efter förutsättningarna.

Forskarna i Aachen ska samarbeta med bland andra borrtillverkaren Herrenknecht, som tillverkat borrmaskinen Åsa som kämpar sig fram genom Hallandsåsen, men även de båda borrar som används vid tunnelbygget i Malmö.