”Ge Nobelpriset till Lise Meitner postumt”

Tekniska museet i Stockholm hoppas att Nobelkommittén i fysik i år belönar en person som de tycker borde ha fått det – för över 70 år sedan: kärnfysikern Lise Meitner.

I övrigt fick Ny Teknik förslag på allt från neurala nätverk till navigationsteknik när vi brett skickade ut en fråga om upptäckter och personer som bör få Nobelpriset.

Lotta Oudhuis, arkivarie, Tekniska museet:

– Vi skulle vilja ge Nobelpriset i kemi postumt till kärnfysikern Lise Meitner (1878-1968), som tillsammans med Otto Hahn upptäckte att kärnklyvning uppstår då uran utsätts för neutronbestrålning. Egentligen borde Lise ha fått Nobelpriset redan 1944 tillsammans med Otto Hahn. Otto kom dock att ensam ta emot priset 1944 trots att det var deras gemensamma upptäckt. Lise var även emot militär forskning kring kärnkraft.

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges ingenjörer:

– Eftersom jag själv är civilingenjör i kemiteknik och dessutom verksam inom läkemedelsbranschen, så hade jag gärna sett att Emmanuelle Charpentier fick i kemi (eller medicin) för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9, som helt revolutionerat biokemin.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, vikarierande stf rektor Luleå universitet:

– Fysikpriset i år kommer att gå till den första upptäckten någonsin av gravitationsvågor Personer: Ronald Drever, Kip Thorne, Rainer Weiss

Helena Thorén, verksamhetsansvarig för Finn Upp:(Som bland annat arrangerar Sveriges största uppfinnartävling för unga)

– Undrar om artificiella neuronnät platsar i fysik? Den framtida inverkan av självlärande algoritmer är stor. Jag hoppas att det blir en kvinna som får fysikpriset, och allra helst en uppfinnarkvinna. Det skulle pigga upp.

Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet:

– Jag är inte kompetent att bedöma vare sig kemi- eller fysikpriset. Men som mångårig allmän rådgivare till Håkan Lans ligger det nära till hands för mig att lyfta fram hans namn för fysikpriset. Han har dels redan fått de allra flesta fina utmärkelser – utom just Nobelpriset – för sin uppfinning om säkrare navigation. Dels har den tekniken blivit världsstandard för flyg och obligatorisk världsstandard för fartygstrafik. Det är två objektiva fakta som även en amatör blir imponerad av.

Fotnot. Enligt Nobelprisets stadgar kan det inte delas ut till en person som har avlidit, det kan alltså inte ges postumt. Stadgarna blev på den punkten tydligare 1974. Innan dess delades priset ut postumt vid två tillfällen: Erik Axel Karlfeldt i litteratur 1931 och Dag Hammarskjöld, fredspriset 1961. 2011 gav priset i medicin till Ralph Steinman. När priset tillkännagavs visste Nobelkommittén inte att han hade avlidit ett par dagar innan beslutet togs.