Frances Arnold är den femte kvinnan som tar hem kemipriset

Ena hälften av priset tilldelas Frances Arnold, verksam vid California Institute of Technology i Pasadena. Hon får priset för riktad evolution av enzymer. Dessa enzymer kan sedan användas för att tillverka allt från biobränsle till läkemedel. Hon genomförde 1993 den första riktade evolutionen av enzymer och sedan dess har hon finslipat de metoder som numera används rutinmässigt för att utveckla nya katalysatorer. Hennes enzymer nyttjas bland annat för en mer miljövänlig tillverkning av kemiska substanser.

Frances Arnold är den femte kvinnan i hela Nobelhistorien som får kemipriset. I förra veckan la hon ut en artikel på Twitter om Nobelpristagaren Linus Pauling, som fick både kemipriset och fredspriset. ”I have a rather small foot for these shoes. Sigh” skrev hon. Frances Arnold innehar Linus Pauling-professuren på Caltech-universitetet.

Svaret på Twitter från en forskarkollega var ”I think it’s about time for the next Linus Pauling Professor at Caltech to travel to Stockholm".

George Smith och Gregory Winter får priset för att ha utvecklat antikroppar med metoden som kallas fagdisplay. På så vis kan man motverka autoimmuna sjukdomar och i vissa fall bota spridd cancer.

Fagdisplay är när virus som infekterar bakterier kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. Smith utvecklade 1985 den här metoden, medan Gregory Winter använde metoden för riktad evolution av antikroppar med målet att framställa nya läkemedel. Det första av dessa läkemedel godkändes 2002 och används mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Usel telefonlinje – igen

Enligt Vetenskapsakademien har de tre på sätt och vis bemästrat evolutionens kraft. De har tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör stor nytta för mänskligheten.

Vetenskapsakademien ringde upp och väckte den amerikanska kemipristagaren Frances Arnold, som någon timme senare hade fått i sig en kopp kaffe och var beredd på att svara på frågor från vetenskapsreportrar som samlats i Kungliga vetenskapsakademins lokaler i Stockholm. Men telefonlinjen var – som så många gånger tidigare när Vetenskapsakademien ska annonsera ett Nobelpris – för dålig, varför samtalet fick avslutas.

Frances Arnold är född 1956 i Pittsburgh, USA, och doktorerade 1985 vid University of California i Berkley. Hon är numera verksam vid California Institute of Technology i Pasadena.

George Smith är född 1941 i Norwalk, USA, och doktorerade 1970 vid Harvard University, USA. Han är professor emeritus vid University of Missouri.

Sir Gregory Winter är född 1951 i Leicester, Storbritannien, och doktorerade 1976 vid University of Cambridge. Han är verksam MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge.

I den här filmen berättar Frances Arnold mer om sin forskning. Den gjordes i samband med att hon fick det finska Millennium Technology Prize 2016, som första kvinnliga pristagare:

George P Smith är inte överförtjust över att ha tilldelats Nobelpriset i kemi. Det kommer försent för att betyda något i praktiken – och andra förtjänar det mer, tycker han.

– Jag slår vad om att en hel del Nobelpristagare tycker så, säger han till TT.

När TT når 77-årige George P Smith i USA har det gått 45 minuter sedan Kungliga Vetenskapsakademien tillkännagav att han är en av årets mottagare av Nobelpriset i kemi. Han fick beskedet ”på en knagglig telefonlinje från Stockholm”.

TT: Vilken är din spontana reaktion?

– Vet du, du borde tänka ut en annan fråga, säger George P Smith.

TT: Okej, en klassiker: Hur känns det?

– Då går jag tillbaka till din första fråga, för detta är en ännu sämre fråga. Vilken är min reaktion?

Han avbryts av en röst i bakgrunden: ”Var trevlig!”

– Nu påminner min fru mig om att vara trevlig. Jag är självklart förtjust. Jag antar att min reaktion är att det är svårt att föreställa sig varför just jag av alla förtjänar ett Nobelpris, eller ett annat pris, för upptäckter som är så oerhört beroende av andra människor.

Andra gjorde samma

George P Smith delar priset med Gregory Winter för att ha utvecklat antikroppar med den metod som kallas fagdisplay. På så vis kan man motverka autoimmuna sjukdomar och i vissa fall bota spridd cancer. Smith utvecklade metoden 1985 – men andra har gjort samma sak fast på andra sätt, säger han.

– Jag var rätt person vid rätt tid, som använde flera forskningsvarianter som var aktuella inom molekylärbiologin vid den tiden.

TT: Det låter som att du inte tycker att du riktigt förtjänar Nobelpriset, att andra förtjänar det mer?

– Jag slår vad om att en hel del Nobelpristagare tycker så, att de inte riktigt förtjänar det, säger George P Smith och skrattar.

– Varför just jag?

Ska fira ändå

TT: Vad ska du göra nu då, i ljuset av vad du just sagt?

– Vet du, det hade varit trevligt om jag hade fått det här priset 15 år tidigare. Då hade jag varit mycket mer framgångsrik vad gäller att få forskningsanslag än vad jag var. Jag är pensionär nu.

– Det här kommer inte att ge liv till en ny forskningskarriär. Så jag kan inte riktigt svara på frågan. Jag vet inte. Jag tror att mitt liv kommer att rulla på mer eller mindre som vanligt.

TT: Men kommer du att fira, och åka till Stockholm?

– Ja, självklart. Och det måste man väl? Jag tror inte att man kan strunta i att ta emot priset?

TT: Bob Dylan gjorde det.

– Det kanske är annorlunda vad gäller litteratur.

”Han bojkottade priset”, bryter Smiths hustru in.

George P Smith säger att han tidigt förstod att hans forskning hade stor potential, till och med Nobelprispotential. Men han trodde att chansen var förbi vid det här laget.

– Men det kom som en total överraskning i år.

Hans skepsis är dock bestående.

– Traditionellt är Nobelpriset en stor ära. Men att välja ut en enda person bland alla som är inblandade för en så stor ära matchar inte riktigt hur vetenskap vanligtvis fungerar.