Första grödan med gensaxen

Den nya potatissorten är framtagen för stärkelseindustrin. Stärkelsen kan användas för att göra såser, soppor och krämer tjockare i konsistensen.

Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp har med gentekniken Crispr/Cas9, som flera år har varit tippad att belönas med Nobelpris i kemi. Tekniken kan användas för att stänga av eller byta ut gener, eller för att reparera skadade gener.

SLU-forskarna har kunnat stänga av, en gen som styr att potatisen innehåller stärkelsetypen amylos. Därmed innehåller potatisen endast den andra typen av stärkelse, amylopektin, som har de egenskaper stärkelseindustrin vill ha.

Läs mer: Supersnabb Crispr-teknik designar gener

Nu har de första knölarna odlats fram i Alnarp.

– Vi har arbetet med det här i 1,5 år, men med själva tekniken i 2,5 år. Nästa steg är att börja odla i växthus, och testa stärkelsen lite närmare. Om den motsvarar förväntningarna kan vi prova att odla potatisen i fält, och ta upp det i skala, säger Per Hofvander, docent vid institutionen för växtförädling.

Trots att man har gjort en genförändring räknas potatisen inte som en GMO-gröda (genmodifierad organism). Enligt Jordbruksverket klassas det som GMO endast om det finns någon form av främmande dna som har tillförts växten.

– Den väsentliga skillnaden är om man har satt samman dna-element utanför växten, och sedan satt in det i växtkromosomen. I det här fallet har vi inte satt in något, bara klippt i växtkromosomen, vilket har lett till en mutation, säger Per Hofvander.

Det räknas då, enligt Jordbruksverket, som en typ av vanlig växtförädling. Fördelen med att det inte är en GMO-klassad gröda är att då krävs en mer komplicerad process för tillstånd, och innebSär högre kostnader.

Läs mer: Heta gentekniken Crispr kan ge växter utan GMO-klassning

Den nya potatisen har än så länge inte fått något namn, och räknas strikt sett inte som en egen sort än.