Forskare: Odla mer i stora växtfabriker än bladgrönt och kryddor

På senare tid har en debatt kring inomhusodlingar, så kallade plant factories (växtfabriker), pågått i medierna i Sverige. Plant factories är odlingsanläggningar där växter produceras i slutna miljöer med endast artificiellt ljus.

Inomhusodlingarna lockar till sig intresse från entreprenörer som Jeff Bezos och Niklas Zennström, medan etablerade odlare ofta är mer tveksamma till konceptet.

Det är läge att nyansera debatten och se att det finns stor potential med växtfabriker, samtidigt som produktionsformen har utmaningar som måste adresseras.

Förespråkarna utmålar löften om slutgiltiga lösningar på livsmedelsförsörjningen och stora vinster i reducerade transporter, medan motståndare skjutit in sig på hög energiåtgång och lågt näringsvärde hos de odlade produkterna, som hittills mest bestått av kryddor och bladgrönt.

Är inomhusodlingar då ett rimligt sätt att producera livsmedel på? Som så ofta beror svaret på hur man ser på saken.

Låt oss först konstatera att man aldrig kommer att producera de kaloririka baslivsmedlen som spannmål och potatis på det sättet. Det handlar inte om att ersätta traditionellt jordbruk.

I stället är det frågan om hortikulturella produkter, det vill säga grönsaker och kryddväxter som i första hand är avsedda att konsumeras färska. Dessa produceras redan i dag vanligtvis i intensiva system och tillfredsställer en starkt ökande efterfrågan.

Eftersom produkterna konsumeras färska behöver produktionen fortgå året runt. Dessutom måste produkterna transporteras på ett sätt som går rimligt snabbt, i praktiken med lastbil eller flyg. Vi ser flera fördelar med att producera grönsaker i högintensiva system:

* Produktionen blir styrbar och påverkas inte i större utsträckning av väder och klimat.

* Produkterna håller hög hygienisk standard (låg risk för humanpatogena smittor).

* Användning av pesticider kan ofta elimineras helt.

* Lokalt tillgängliga organiska restprodukter kan användas som näringskälla och odlingssubstrat.

* Produkterna kan ges särskilda egenskaper, till exempel särskilt högt innehåll av vissa ämnen (så kallad functional food).

* Avancerade system innebär en inkörsport för avancerad teknologi som sedan kommer mer traditionella produktionsformer till nytta.

Hittills har den kommersiella produktionen i sådana system mest bestått av bladgrönsaker och kryddväxter, som har ett högt värde och kräver relativt lite insatser i form av ljus.

Det finns dock inget hinder för att producera mer näringstäta livsmedel som ärtor, bönor, kålväxter med flera.

Växtfabriker är också högintressanta för produktion av exempelvis medicinalväxter och sticklingar/småplantor för vidareodling. Introduktionen av växtfabriker tog sitt avstamp i utvecklingen inom led-tekniken.

Innovationer och teknikutveckling inom till exempel robotisering och artificiell intelligens kommer att bli drivande för den fortsatta utvecklingen.

Detta har gjort att en helt ny generation av entreprenörer och innovatörer börjat intressera sig för livsmedelsproduktion, där vissa kommer att misslyckas och andra nå lönsamhet.

Vi tror absolut att växtfabriker har framtiden för sig, som ett viktigt komplement till traditionella produktionsformer.

Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor i trädgårdsvetenskap

Lena Ekelund Axelson, professor i hortikulturell ekonomi

Annie Drottberger, doktorand

Fredrik Fernqvist, doktor i trädgårdsvetenskap

Sara Spendrup, doktor i trädgårdsvetenskap

alla vid SLU Alnarp