Fler bygger med digitala modeller

–Vårt intryck är att digitala modeller används i alla större byggprojekt. Och intresset ökar, säger Mårten Lindström, seniorkonsult på den ideella föreningen BIM Alliance, som arbetar för att främja digital informationshantering i samhällsbyggandet.

Digitala modeller har varit ett hett ämne i byggbranschen i minst 15 års tid. Framför allt har fördelar under projekteringen framhållits.

Om det som ska byggas ritas upp i en digital modell i stället för på papper blir det till exempel lättare att upptäcka om olika installationer krockar med varandra. Och sådana kollisioner som upptäcks under projekteringen i stället för när bygget pågår blir betydligt billigare att åtgärda.

En annan fördel är att modellen kan laddas med olika typer av information, till exempel tidplaner, kostnadskalkyler, hållbarhetsaspekter och energianalyser. Då kan datorn räkna ut hur utfallet förändras om en detalj justeras.

– De möjligheterna tror jag att vi bara har börjat nosa på än så länge. Datorn blir aldrig trött, så man kan låta datorn räkna ut hur många alternativ som helst. En arkitekt eller byggare kroknar efter bara några alternativ. Med datorn får vi mycket större möjligheter att analysera alternativ och välja det som är optimalt, säger Mårten Lindström.

Det finns också stora möjligheter använda modellen i förvaltningsskedet. Uppkopplade apparater och sensorer kan då rapportera till modellen och berätta om ventilationen i ett hus behöver åtgärdas eller hur ofta olika rum behöver städas.

– Det är bara i sin linda än, men att internet of things-tekniken har blivit tillgänglig skyndar på den användningen, säger Olle Samuelson, vd på BIM Alliance.

Men för att det ska gå att dra nytta av fördelarna gäller det att alla inblandade pratar samma språk och att datormodeller inte är bundna till specifika datorprogram. BIM Alliance deltar i standardiseringsarbete som ska undanröja hindren.

Ett nytt klassifikationssystem togs nyligen fram av flera aktörer för att det ska finnas ett gemensamt kodspråk för hur byggdelar och detaljer, till exempel fönsterbågar eller fönsterbänkar, ska benämnas i digitala modeller.

Det är också viktigt att det tydligt framgår vilka delar som är färdigarbetade och vilka som inte är klara när information lämnas över. Sådana detaljer ingår i standardiseringsarbetet.

Läs mer:

– Det gäller att de juridiska aspekterna hänger med, så att det framgår vad man tar ansvar för och att det finns spårbarhet om det blir fel någonstans. Vi vill ha en övergripande standard för det, men där är vi inte än, säger Mårten Lindström.

Men det största hindret för att gå över till digitala arbetsmetoder i byggprocessen handlar enligt Mårten Lindström inte om standardisering, utan om tid.

– Det byggs mer än på väldigt länge och alla är strikt upptagna. Då är det svårt att introducera något nytt. Det finns ett stort utbildningsbehov när folk ska in i ett nytt sätt att jobba, då krävs det att man tar lite tid till det, säger han.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!