Det svenska elflyget som ska vara i luften om två år

Med knappa medel och inspiration från hur Tesla förändrat bilindustrin ska Sverige bli ett föredöme inom elektriskt flyg. Det hoppas forskarna bakom projektet Elise (Elektrisk lufttransport i Sverige) som på kort tid samlat industrin och akademin under samma tak.

Det Vinnova-finansierade projektet inleddes i april och nu är fem svenska universitet och fyra industriföretag ombord. Elitkomposit och Abtery har gått in som partners, medan Saab och GKN Aerospace (tidigare Volvo Aero) sitter i projektets advisory board.

– Jag tror att man inom flygindustrin sett hur Tesla förändrade bilindustrin. Det går ganska fort från att en teknik verkar vara en utopi till att det plötsligt kommer en produkt som inte bara är elektrifierad utan bättre. Snabbare, färre rörliga delar och bättre komfort. Om vi kan få det att hända för flyget är det viktigt för industrin, säger Anders Forslund som är forskare inom produktutveckling på Chalmers och projektledare för Elise.

Sedan startskottet i våras har forskarna i Elise gjort en förstudie där de kartlagt utvecklingen av elektriskt flyg internationell och i Sverige, och vilka behov som eldrift kan fylla. Ett projekt som finansierats med en halv miljon kronor i bidrag från Vinnova.

Men nu är det dags för konkreta och snabba framsteg. På torsdagen presenterar Elise ett koncept för ett svensktillverkat elflygplan – som ska vara i luften redan om två år.

– Om två år ska vi ha en fullstor prototyp som flyger. Antingen obemannat eller med en testpilot ombord. Det kommer inte att vara ett certifierbart flygplan utan snarare ett proof-of-concept som vi sedan kan ta vidare mot industrialisering, säger Anders Forslund.

Provflygningar nästa år

Redan under nästa år börjar provflygningar med mindre modeller för att testa bland annat designen och navigationssystemet.

Planet ska rymma åtta passagerare och en pilot och ha en räckvidd på runt 40 mil. Längden hamnar på cirka 10 meter och vingbredden på 11 meter. Prototypen ska väga in på 4,5 ton, varav 1 ton är batterier, och drivas med två propellermotorer med en effekt på lite drygt 500 kilowatt vardera. De har redan hittat en leverantör som lovar batterier men en energitäthet på cirka 250 Wh/kg.

Men det är mycket som ska vara på plats innan prototypen flyger. Den elektriska drivlinan, motorerna och propellrarna ska designas, och inom ramen för projektet ritar forskarna också på en räckviddsförlängare som drivs med exempelvis flytande biobränsle.

Men Anders Forslund menar att planet i stor utsträckning bygger på befintlig teknik och därför kan vara på marknaden snabbt.

– Det är viktigt att vi bygger elflygplan, och det är viktigt att vi bygger dem i dag. Vi ska inte haka upp oss på funktioner som är bra att ha i framtiden, utan ta ett en sak i taget. Klimatkrisen är här och nu, säger han.

Men plan med åtta passagerare vardera kräver en helt annan infrastruktur än dagens system. I stället för stora passagerarplan som går från enstaka större regionala flygplatser skulle många små elflygplan kunna trafikera sträckor mellan mindre och mer stadsnära flygplatser. Lite som att gå från busstrafik till taxiresor.

– Ett flygplan är bara en pusselbit. Vi vill se elflyg som ett infrastrukturprojekt, säger Anders Forslund. På sikt kan många små plan ersätta ett stort.

I sin kartläggning kan Elise konstatera att ungefär 40 procent av de globala utsläppen från flyget kommer från kortdistansresor på under tre timmar. Det är där eldrift kan göra skillnad på kort sikt menar Anders Forslund, och teknik och infrastrukturlösningar som utvecklas inom Elise kan på sikt hjälpa till med en global elektrifiering av kortdistansflyget.

– Jag ser att all kortdistanstrafik kan gå att flyga elektriskt inom en tioårsperiod. Redan i dag skulle det gå med en mellanlandning, menar Anders Forslund.

Den riktiga stora vinsten menar han kommer den dagen de små flygplanen kan flygas och flygledas helt autonomt. Utan att behöva förlita sig på mänskliga piloter skulle flottor av små passagerarplan kunna ersätta både flygresor och längre bilresor i framtiden.

Ny Teknik har tidigare skrivit om forskningsrön som är betydligt mer försiktiga. Enligt transportprofessorn Andreas Schäfer på University College London kan vi vänta oss att mindre passagerarplan som tar uppemot 30 passagerare kan vara helt elektrifierade under 2030-talet. Flyg i storleksordningen Boeing 737 bedömer han kunna vara helt batteridrivna först i mitten av århundradet. Något han dessutom menar kräver flera nya genombrott inom batteriteknik.