Populärteknik

De kemiska stridsmedlens historia

Fritz Haber, 1868-1934, den förfärlige gasmannen

De har kallats den fattiges atombomb. De kemiska stridsmedlen föddes under första världskrigets ställningskrig. I strid med internationella avtal användes de senare flitigt av Saddam Hussein. Både i kriget mellan Iran och Irak under 1980-talet, och mot revolterande kurder 1988. Samt av terrorister i Tokyos tunnelbana.

Publicerad

Han hette Fritz Haber, och han var en av sin tids största kemister. Det var han som upptäckte en metod att binda luftkväve och på det sättet syntetiskt tillverka gödningsämnen för jordbruket, en bedrift som skulle ge honom Nobelpriset i kemi 1918.

Själv blev han mycket förvånad över den fina utmärkelsen. Han hade nämligen trott att han skulle ställas inför rätta för krigsförbrytelser.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här