”Byggreglerna motverkar energimålet”

Boverkets byggregler innehåller energikrav som nya bostäder måste uppnå. Kraven ser olika ut för olika delar av landet, men innebär en maxnivå för bostadens energianvändning. I södra Sverige får nya bostäder som mest använda 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år, medan värdet för norra Sverige är 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Men Jonas Anund och Peter Kjaerboe, som forskar om energifrågor på KTH, tycker att energikraven är felaktigt utformade, eftersom de gynnar byggandet av stora bostäder.

-Stora lägenheter premieras eftersom man kan slå ut varmvattenförbrukning och elförbrukning på ett större antal kvadratmeter. Genom att öka boarean kan man lättare uppnå energikraven, säger Jonas Anund.

Samtidigt kräver en större lägenhet mer energi totalt sett, eftersom en större yta ska värmas upp, jämfört med en mindre lägenhet med samma tekniska förutsättningar.

-Mätetalet kilowattimmar per kvadratmeter i dagens byggregler motverkar därmed en minskning av Sveriges totala energianvändning. Det är ett systemfel, säger Jonas Anund.

Eftersom även olika miljöcertifieringssystem och internationella energimål baseras på mätetalet kilowattimmar per kvadratmeter får mätmetoden stort genomslag.

Jonas Anund och Peter Kjaerboe föreslår i stället att byggreglernas energikrav ska utgå ifrån användning per person som bostaden är utformad för.

-Det finns redan regler för hur många som beräknas bo i bostaden så det borde inte vara några problem, säger Jonas Anund.

Ett sådant regelsystem skulle leda till att den totala energianvändningen i en lägenhet blir synlig. Det skulle gynna små lägenheter och leda till att fler sådana bostäder byggs, tror Jonas Anund och Peter Kjaerboe, vilket skulle motverka bostadsbristen bland ungdomar och studenter.

Jonas Anund har sökt forskningspengar för att vidare kunna undersöka hur lägenhetsstorleken påverkar energianvändningen och stadsbilden.