Behövs: 1 000 nya mattelärare – om året

Skolstarten närmar sig. Krisen för den svenska matematikundervisningen fortsätter.

I höst är det fler som sökt och antagits till lärarutbildningen än förra året, rapporterade UHR, Universitets- och högskolerådet, i förra veckan. En liten ökning syns också för matematik – 420 studenter i hela Sverige har antagits för att läsa till mattelärare. Förra hösten var antalet 398.

Men behovet av nyutexaminerade mattelärare är väsentligt mycket större. Det behövs nästan 1 000 nyutexaminerade mattelärare per år under kommande femårsperiod, enligt en färsk rapport från Skolverket. Då har man tagit hänsyn till elevutvecklingen, pensionsavgångar och hur stor andel av de behöriga lärarna som väntas stanna kvar i yrket.

Siffrorna är minst lika alarmerande för ämnena teknik, fysik och kemi (se grafik i högerspalten).

Lärarbristen oroar de stora svenska industriföretagen.

– Det är en av våra mest angelägna frågor. Vi behöver fler ingenjörer, men det kräver skickliga lärare i matte, teknik och no i grundskolan, säger Li Ljungberg Nilsson, som arbetar med kompetensfrågor på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.

Enligt beräkningar från Prognosinstitutet kommer det att saknas runt 50 000 ingenjörer 2030.

Det finns flera förklaringar till att så få söker sig till utbildningen som lärare i matte, teknik och no. Ingångslönen för lärare är väsentligt lägre än för civilingenjörer. Andra problem är begränsade karriärmöjligheter och pressande arbetsvillkor.

– Jag känner mig som en gammal bandspelare när jag upprepar detta, säger Marcus Gustafsson, mattelärare på Göteborgsregionens tekniska gymnasium.

De senaste två åren har han jobbat som så kallad mästarlärare på Chalmers tvååriga masterutbildning där studenterna både blir civilingenjörer och behöriga lärare i matematik och teknik.

– Hittills har nästan alla valt att jobba i näringslivet. Det är 10 till 20 procent som jobbar i skolan, säger Marcus Gustafsson.

Han påpekar att det gjorts mycket för att förbättra situationen. Matematiklyftet, som infördes av den förra regeringen, ger många lärare välbehövlig fortbildning. Karriärtjänster är ett annat exempel. Själv har han avancerat till förstelärare vilket ger både mer lön och ansvar.

– Jag har haft tur som arbetar på en skola med bra villkor och där man arbetar aktivt för att ge ökade möjligheter till utveckling, säger Marcus Gustafsson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin anser att lön och arbetsmiljö är viktigast för att lösa bristen på mattelärare.

– Lönen är inte minst viktig för studenter som väljer mellan att utbilda sig till lärare i matematik eller till exempel ingenjör, skriver han i ett mejlsvar till Ny Teknik.

Från och med nästa år satsar regeringen tre miljarder om året på höjda lärarlöner utöver systemet med karriärtjänster.

– Vi minskar också antalet nationella prov och gör andra insatser för att minska den administrativa arbetsbördan och på så sätt ge lärare mer makt över sin tid och sitt arbete, säger Gustav Fridolin.

Satsningar görs också på kompletterande utbildningar i pedagogik för att personer med andra utbildningar ska kunna skola om sig till lärare.

För Sverige som kunskaps- och industrination är det mycket oroande att det inte finns tillräcklig med mattelärare, anser utbildningsministern.

– De behövs för att alla elever ska få med sig de mattekunskaper man behöver för livet, och vi ska utveckla talanger i skolan som blir framtidens företagare, ingenjörer och innovatörer.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström efterlyser en nationell kraftsamling för att få bukt med den akuta lärarbristen.

Enligt Skolverket behövs det nya, mer flexibla vägar in i läraryrket. Skolverket föreslår också att det så kallade Lärarlyftet för fortbildning ska permanentas och att lärarkompetens hos invandrare utnyttjas bättre.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!