Antarktisexpedition utforskar unik havsbotten

Han ska studera djurlivet på en havsbotten som varit dold av den antarktiska isen i tiotusentals år.

I somras bröts ett stort stycke av glaciärisen loss från området Larsen C på den Antarktiska halvön. Stycket, kallat A68, är till ytan dubbelt så stort som Gotland. I sprickan som uppstod mellan den fasta och den flytande glaciären ges nu en unik möjlighet för forskarna att studera havsbotten i ett område som varit dolt i 120.000 år.

– Det är en botten som varit täckt av isen och aldrig tidigare kunnat undersökas. Jag är speciellt intresserad av det som lever på havsbotten, säger Thomas Dahlgren.

Ombord på fartyget finns ett 20-tal forskare från flera olika länder. Tanken är att Thomas Dahlgren och hans kollegor med hjälp av trålar, skrapor och så kallade bottenhuggare ska hämta upp material från havsbotten i det området som frilagts i sprickan.

– Nästan all energi som kommer till de här stackars djuren har kommit från solen utanför glaciären och har sedan drivit in med svaga havsströmmar. Antagligen hittar vi en miljö som är lik djuphavet. Det är mest små kräftdjur, musslor, små maskar, sjöborrar och sjögurkor, säger Thomas Dahlgren, som ändå tror på en del överraskningar.

– Jag är övertygad om att vi kommer att hitta nya arter.

Forskarna på fartyget ska under tre veckor försöka samla så mycket information som möjligt från havsbotten och miljön runt omkring. Man har med sig en särskild släde som kan dras efter botten liksom flera videokameror. Expeditionen ska också ta prover på sediment och vatten och dokumentera förekomsten av marina däggdjur och fåglar.

Men uppdraget handlar inte bara om att kartlägga djurlivet kring och på botten under Antarktis glaciärer. Forskarna tror också att djuren kan ge viktig information om klimatförändringarna.

– Vi känner till väldigt lite om det här systemet, så vi vill ta reda på hur vanligt, under tidigare årtusenden, det har varit att isen smält. Vi frågar oss: har det varit sådana här episoder med så här stora isförluster tidigare? säger Thomas Dahlgren.

– Vi ska kartlägga djurlivet på botten och utifrån det kan vi dra slutsater hur isarna mår, hur det har varit och kanske hur det kommer att bli.

Expeditionen sänds ut med kort varsel då forskarna oroar sig för att förutsättningarna på botten snabbt kan förändras.

"Det är viktigt att vi kommer till platsen snabbt innan undervattensmiljön förändras och nya arter hinner kolonisera det område som nu utsätts för solljuset", säger doktor Katrin Linsen från British Antarctic Survey i ett pressmeddelande. Det är hon som leder expeditionen.

Det finns ett speciellt intresse för forskning på Antarktis vid Göteborgs Universitet. Den svenske polarforskaren Otto Nordenskjöld verkade en tid som Göteborgs Universitets (då Handelshögskolan) rektor. Det var han som namngav glaciärområdet Larsens shelfis under sin Antarktisexpedition 1901-1903. Området fick sitt namn efter den norske kaptenen Carl Anton Larsen som var med på Nordenskjölds expedition.